Skyddet finns i teaterlogen

Ett skyddsrum med stil på Vallentuna gymnasium. I fredstid är detta en teaterloge.
Ett skyddsrum med stil på Vallentuna gymnasium. I fredstid är detta en teaterloge.
Visste du att teaterlogerna i Vallentuna teater och tyngdlyftarlokalen på gymnasiet också är skyddsrum?
Skyddsrummen finns men organisationen kring dem är föråldrad. I år ska befolkningsskyddet i Sverige ses över.

En elegant teaterloge, ett tyngdlyftargym och en musiksal.
Det är några av de platser i Vallentuna som ska skydda oss om kriget kommer. Här, på Vallentuna gymnasium, finns nämligen några av de 95 skyddsrum som finns i kommunen. Vaktmästaren Gunnar Öhman visar runt bland röd sammet, hantlar och cymbaler. Lokalerna ligger bakom tjocka väggar, förutom några skyltar finns inte mycket som skvallrar om deras egentliga syfte.
Sammanlagt finns cirka 10 000 skyddsrumsplatser i Vallentuna, de finns bland annat i skolmatsalar och vanliga källare. I äldreboendet Väsbygårdens källare finns Vallentunas största skyddsrum med plats för 255 personer.
De flesta används som förråd, möteslokaler eller någonting annat.
Helt okej, enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som är tillsynsmyndighet för skyddsrummen i Sverige.
– Vi tycker att de är bra att de används i fredstid, säger Lars Gråbergs, handläggare, MSB.
Om kriget skulle komma är det fastighetsägarens ansvar att se till att lokalerna utryms och görs i ordning på 48 timmar. All utrustning som behövs för det finns i ett förråd.
Här har ingen varit inne på länge, berättar Gunnar Öhman på Vallentuna gymnasium när han låser upp. Ett gammalt bord som står på högkant måste flyttas för att man ska komma åt sakerna. Dessutom har en nedlagt teatersällskap lämnat en del av sin rekvisita här.
Men inpackat i tunnor och kartonger finns faktiskt den utrustning som ska säkerställa överlevnaden i ett skyddsrum tre dygn. Här finns betongelement som ska användas för att stänga till dörrhål, ett ventilationssystem som ska monteras någonstans, vattenbehållare, verktyg och uppfällbara torrklosetter.


Enligt MSB är tanken med skyddsrummen att i princip vem som helst ska kunna aktivera skyddsrummet vid behov.
– Det är det fina med dem, säger Lars Gråbergs.
Men Gunnar Öhman är inte så säker på att han med hjälp av kanske några gymnasieelever skulle kunna få gymnasiets skyddsrum att fungera om landet utsattes för en väpnad attack.
– Förut fanns civilförsvaret som tog hand om de här frågorna. Nu finns inte de kvar här och vi har inte fått några instruktioner. Här på skolan finns en krisgrupp, det skulle väl vara den som fick ta tag i det. Men det känns ju ganska främmande för oss här i Sverige att man skull behöva krypa ner i ett skyddsrum. Än så länge, säger han.
Försvarsfrågorna blir dock allt mer aktuella i en omvärld som blir allt osäkrare. Därför börjar MSB i år på regeringens uppdrag en översyn av befolkningsskyddet i händelse av krig.
– Det är flera delar i att se över förutsättningarna för ett modernt och framtida befolkningsskydd. Skyddsrummen är en del av det, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB.
Just vad gäller skyddsrummen visar Mitt i:s granskning av skyddsrummen i Roslagen att det råder en stor osäkerhet hos fastighetsägarna om hur det fungerar. Man vet inte riktigt vem som är ansvarig, vad man får och inte får göra i rummen. Det finns en lagstiftning. Men organisationen omkring haltar. En del fastighetsägare har haft taggarna utåt när Mitt i ställt frågor.
– Intressant. Det beror nog i stor utsträckning på att den frågan inte varit högt prioriterad de senaste 15-20 åren. Det är först de senaste åren när det säkerhetspolitiska läget försämrats som frågan blivit aktuell. Jag tror att det finns en osäkerhet kring vad som gäller och en ovana, säger Svante Werger.
Skulle vi klara att ta oss till skyddsrummen om kriget kom i dag?
– Då skulle vi inte ha en förberedd organisation för att hjälpa människor till skyddsrummen, utan skulle behöva improvisera. Det kan jag säga.