Släktfejd om värsta pyntet

Maria Rikardsson tar tillsammans med sin kusin upp kampen med mamma Josefin Jargos om de festligaste juleljusen i norra Botkyrka.
Maria Rikardsson tar tillsammans med sin kusin upp kampen med mamma Josefin Jargos om de festligaste juleljusen i norra Botkyrka.
Josefin Jergos i sin trädgård julen 2009.
Josefin Jergos i sin trädgård julen 2009.
Det pågår en släktkamp i norra Botkyrka.

Den utspelar sig på husfasader med blinkande lampor och glada tomtar.

– Vi måste ta efter mamma, säger Maria Rikardsson, dotter till superpyntaren Josefin Jergos.

Radhusområdet på Tomtbergavägen ligger inbäddat i snö och är precis lika svårt att hitta i som alla andra radhusområden från 60- och 70-talet.

Men hem till Maria Rikardsson och hennes kusin i huset intill går det inte att gå vilse. Ljusen visar vägen.

Här försöker nästa generation ta upp kampen mot Josefin Jergos i Slagsta, vars enormt pyntade hus uppmärksammats tidigare i Mitt i Botkyrka-Salem och som blivit ett utflyktsmål veckorna före jul.

– Jag älskar julen! Jag brukar börja pynta någon vecka före första advent. Grannarna klagar lite för att jag är för tidig, men de gillar när det lyser. Jag märker att folk vågar pynta lite mer nu, säger Maria Rikardsson.

Hon och hennes kusin fyndar pynt på mässor, byggvaruhus och på reor efter jul. Stora tomtar, som den som sitter på trappen och läser saga, får de övertyga affärsinnehavare om att få köpa.

– Mycket vill ha mer, säger Maria Rikardsson och förklarar att suget efter nya tomtar och annat pynt bara växer. Liksom mängden pynt, både inne och ute.

– Jämfört med när mamma var i vår ålder har vi nog mer pynt, men då var tiderna andra. Vi bodde i lägenhet och det fanns inte så mycket att köpa. Vi närmar oss, men till hennes nivå kommer vi nog ändå aldrig att hinna, skrattar hon.

Traditionerna kring de stora helgerna är viktiga för Maria Rikardsson. Det är då familjen samlas och man har tid att umgås. Alla juleljus lyser upp i mörkret och sprider god stämning.

Hon berättar hur grannarna i hennes mammas villaområde inspireras att pynta själva. Dagisbarnen i närheten brukar få komma på besök i den pyntade trädgården.

– Vi måste ta efter mamma, traditionen får inte dö ut, säger hon.

Josefin Jergos själv tycker bara det är roligt att den yngre generationen i släkten nu tagit upp kampen om trädgårdarna.

– Jag blir jättelycklig att de behåller traditionen och tar efter mig. Min son och andra dotter gör likadant. De gör jättefint, jag gillar det.

Det finns förstås baksidor med alla jullampor. De drar ström. Inte bara blir det höga elräkningar, det innebär också ett slitage på miljön med all extra elförbrukning som pyntet orsakar. Det är något som Maria har tänkt mycket på.

– Det ger mig dåligt samvete, men jag använder timer så att lamporna inte alltid står på. Och det handlar ändå bara om en månad om året, säger hon.

Fakta

Spara pengar och miljö på juleljusen

Byt ut glödlamporna i adventsljusstaken till energisnåla LED-lampor. Då sjunker kostnaden från 29 kronor till 96 öre för en ljusstake som är tänd från första advent till tjugondagknut.

Skaffa en energisnål utomhusslinga. En slinga med 300 ljuspunkter kan variera mellan 300 W och 19 W. Det innebär mellan 411 och 26 kronor för samma period, beroende på elavtal.

Använd timer så att ljusen bara är tända när du är hemma.

Källa: Vattenfall