Slangar blev en dyr affär

Solveig Bellgran var en av dem som köpte slamtömningsslang när kommunen ändrade sina regler. Efter nästan två år har hon fått pengarna tillbaka. ”Jag tycker att kommunen har skött det här så dåligt”, säger hon.
Solveig Bellgran var en av dem som köpte slamtömningsslang när kommunen ändrade sina regler. Efter nästan två år har hon fått pengarna tillbaka. ”Jag tycker att kommunen har skött det här så dåligt”, säger hon.
De påtvingade slamtömningsslangarna blev en dyr historia för Värmdös skattebetalare. Nu har kommunen köpt tillbaka 160 slangar för 1,3 miljoner kronor.

– Vi står för notan. Det är katastrofalt dåligt, säger Solveig Bellgran.

53-åriga Solveig Bellgran på Saltarö fick något av en chock när hon tvingades köpa en 30 meter lång slamtömningsslang för att få latrinbrunnen tömd av Värmdö kommun.

– Vi fick två tömningar på oss från kommunen. Om vi inte hade skaffat slangen efter det så skulle de inte tömma alls, berättar hon.

Lokaltidningen Mitt i har tidigare skrivit om kommunens utspel 2013. Alla Värmdöbor med enskilt avlopp skulle köpa sin egen slamtömningsslang om latrinbrunnen låg mer än tio meter från vägen.

Reglerna kom till för att underlätta arbetsmiljön för slamtömmarna, som varje dag måste släpa den tunga slangen fram och tillbaka mellan bilen och brunnen, något som Arbetsmiljöverket ville stoppa.

Men beslutet fick kritik och kommunen tvingades backa.

Sedan en tid tillbaka har kommunen köpt tillbaka 160 slangar, för mellan 4 000 och 20 000 kronor. Totalt har återköpen av slangar kostat 1,3 miljoner kronor, en ren förlustaffär eftersom att de inte kan användas till något.

– Kommunen har ingen möjlighet att återanvända dessa, så därför går de till energiåtervinning, säger Malin Bellander (M), ordförande i tekniska nämnden.

Vad tycker du om summan?

– Det är den faktiska kostnaden som fastighetsägarna betalat. Vi ersätter deras faktiska utlägg.

Men anledningen till beslutet – den dåliga arbetsmiljön för slamtömmarna – har inte förändrats. Fortfarande får de som kör bilen rulla ut och dra tunga slangar.

– När det gäller arbetsmiljön så jobbar entreprenörerna på, men den har inte ändrats i någon större utsträckning, utan det är fortfarande ett mycket tufft jobb för entreprenörerna, säger Malin Bellander.

Solveig Bellgran tycker att hela bajsslangsaffären är ett misslyckande av kommunen.

– De nya reglerna kom till för att arbetsmiljön var dålig för slamtömmarna, därför köpte vi dyra slangar. Sedan backade kommunen och betalade tillbaka för slangarna, vilket är att kasta skattebetalarnas pengar rakt i sjön. Och arbetsmiljön är fortfarande lika dålig för slamtömmarna, vilket är hemskt. Det är rena cirkusen i den här kommunen, säger hon.

Fakta

Olika turer kring slangarna

Våren 2013 bestämdes att alla med latrinbrunn längre än tio meter från vägen skulle ordna en slang för slamsugning.

Syftet var att förbättra slamtömmarnas arbetsmiljö.

Vintern 2013 drogs reglerna tillbaka.

Kommunen har nu köpt tillbaka slangarna för 1,3 miljoner.