Därför är stockholmarna tokiga i körsbärsblom

Det blommar utanför församlingshemmet vid Tyresö kyrka, Brevik.
Det blommar utanför församlingshemmet vid Tyresö kyrka, Brevik.
Många samlas i Kungsträdgården för att ta bild på de blommande körsbärsträden.
Många samlas i Kungsträdgården för att ta bild på de blommande körsbärsträden.
Körsbärsträden står i blom runt om i Stockholm – och många vill föreviga dem på bild. Men när startade egentligen trenden?

Finns det något säkrare vårtecken än när Facebook- och Instagramflödet fylls av bilder på flamingorosa, fluffiga trädtoppar?

Antagligen inte – stockholmarna är nämligen tokiga i de blomstrande körsbärsträden.

I slutet av april dök sedvanligt den första rapporten upp i flödet, och innan man visste ordet av hade både föräldrar, syskon och kompisar varit på plats i Kungsträdgården för att knäppa en selfie framför träden.

”Sååå vackert #körsbärsträd” – en hashtag som i dagsläget visar över 22 000 blommande trädkronor på Instagram.

Men när började egentligen det här omåttliga, nästan religiösa, dyrkandet?

 

Enligt trädgårdskonsulten Mattias Iwarsson så omnämns trädet i ”Det bästas stora trädgårdslexikon” första gången 1984.

Det kommer ursprungligen från Japan, där körsbärsblomman även är landets nationalblomma och ses som en slags symbolisk påminnelse om att underbart ofta är kort.

Den sorten som är vanligast förekommande i Sverige heter Prunus ‘Accolade’ och är en korsning av två sorters asiatiska körsbär – ett så kallat ”prydnadskörsbär”.

Enligt Mattias Iwarsson kan trädet i princip bara växa i södra Sverige, men man kan komma runt det genom ympning.

– Det innebär att man väljer en grundstam som är härdig, sen skär man av toppen och sätter dit ett litet skott av Accoladen. Sen växer de ihop, säger han.

”Lättlajkat”

I Kungsträdgården dök de upp först 1998 i samband med en upprustning av parken.

Uppmärksamheten kring körsbärsblomningen har vuxit i takt med plattformar som Instagram och Facebooks genomslag, och förklaringen till motivets popularitet stavas enligt sociala medieexperten Beata Jungselius ”lättlajkat”.

Det är en symbol för våren – alla gillar våren – och så är det estetiskt tilltalande.

Beata Jungselius, doktorand i tillämpad it

– Det är en symbol för våren – alla gillar våren – och så är det estetiskt tilltalande, säger hon.

Ett annat faktum är att motivet är lätt att dela med sig av: det är opolitiskt och inget som kan skava.

– Det är bara en trevlig bild på en trevlig blomma.

Enligt Beata Jungselius har det nu gått så långt att många också väljer att ironisera kring fenomenet.

Ett liknande exempel är det klassiska middagsfotot som under åren har gått från prydligt upplagda måltider till att illustreras i form av tomma tallrikar med matrester.

– Det är ganska kul att man vill upprätthålla en sån ”social order” – man fattar att det är normen men vill ändå positionera sig mot det, säger hon.

Blommar inte länge till

Det som tidigare var en turistattraktion i Kungsträdgården har också spridit sig vidare, och numera syns de sockervaddsrosa trädtopparna lite varstans i Stockholmstrakten, i förorter och kranskommuner. Eller åtminstone så har vi blivit bättre på att uppmärksamma dem.

– Jag tror inte att Instagram-hypen får folk att plantera fler körsbärsträd, men vi blir uppmärksammade på att de finns på ett annat sätt. Du kanske inte hade tänkt på det där trädet för några år sedan mer än att ”här är ett trevligt träd”, men när man tänker i de här banorna blir man mer uppmärksam, säger Beata Jungselius.

För den som vill vara en del av gemenskapen gäller det att passa på – enligt Mattias Iwarsson blommar de nämligen bara veckan ut.

– När det är det soligt och varmt går det fort. Jag skulle säga att de blommar i två-tre dagar till. Det är oavsett ett vackert träd med fin krona, men de rosa blommorna försvinner, säger han.