Spår vid spår så långt ögat når. Nästan i alla fall. Järnvägsspåren förgrenar sig under Centralbron i söder och går i bredd upp mot Barnhusbron.
Spårområdet ligger som ett jättedike med Centralstationen och Cityterminalen på ena sidan och Stockholm Waterfront och kontorshusen utmed Västra Järnvägsgatan på den andra.
– Så grått att det inte kan bli gråare, säger Lena Bremer, 61, som jobbar i ett av kontorshusen.
– Jag har hört att det ska hända grejer här. Det vore jättetrevligt.
Hon hoppas på grönska och planteringar när området däckas över.
Tyck till
Den 8 april inleds samråd för området. Detaljplaneförslaget offentliggörs då och det blir möjligt för både allmänheten och berörda parter att tycka till om det. Förslaget ställs ut i Tekniska nämndhuset på Fleminggatan 4 mellan den 8 april och den 9 juni.
Centralstaden ska byggas ovanpå spårområdet mellan Centralbrons krök och Kungsbron. Där ska det framförallt bli kontor och handelslokaler med upp till 10 000 arbetsplatser, men det kan även bli ett hundratal bostäder.
Klarabergsviaduktens södra filer stängs av för trafik, och den norra delen, som blir kvar, reserveras för bussar och cyklar.
På den yta som frigörs ska Centralhallen förlängas med tolv meter.
Park i söder
Mot Södermalm är planen att anlägga en "stadsfront" med planteringar och sittplatser.
Jag har hört att det ska hända grejer här. Det vore jättetrevligt.
Som det ser ut nu tittar man ner på spår och perronger om man står på parkeringen utanför Waterfront.
Där träffar vi Lars Håkan Nilsson, 70, från Uppsala, som har pendlat i 15 år.
– Spår 19. Det är det värsta, alltid trångt på perrongen, säger han.
Lars Håkan Nilsson är en luttrad pendlare. Värst trängsel är det vid spår 19. Men både perrongerna, och tågen, kommer att bli längre.
Pekka Pääkkö
Och trängre lär det bli. De 200 000 resenärer som varje dag passerar Centralen väntas vara 300 000 år 2045.
Längre tåg
Allt fler tåg kommer då att vara dubbelt så långa, och dagens plattformar på 165 meter är för korta, krökta och smala.
Planen är därför att förlänga plattformarna norrut så att de ska klara två tåg på 220 meter, eller ett som är 460 meter långt.
Plattformarna kommer då att sträcka sig uppemot Kungsbron – helt under Centralstaden.
Folkliv och trivsel
Planerna på Centralstaden är stora. Tanken är folkliv, rörelse och kvarterskänsla. Frågan är dock om blott hundra bostäder bland alla nya fastigheter räcker för att skapa trygghet på kvällarna.
Ett 150 000 kvadratmeter stort området ska förändras i grunden.
Förutom överdäckning och utökning av spårområdet kommer en stor gångtunnel läggas tvärs under spårplattformen för sammanbindning av västra och östra delen av området.
Det ska skapas nya kvarter med kontor och handelslokaler. Däremot finns inte mer än hundra bostäder med i planerna. Det är dessutom uttryckt som en ambition och inte alls säkert.
Byggnaderna ska redan från början vara flexibla för att snabbt kunna ställa om från bostäder till kontor och vice versa.
– Avsikten är att pröva möjligheten till bostäder i kommande planprocess. Hundra lägenheter kommer inte att vara en avgörande skillnad men ändå bidra till att liva upp området. Vi hoppas att det kan bli av, säger stadsarkitekt Torleif Falk som har varit med att ta fram det vinnande förslaget från Foster & Partners/Marge Arkitekter.
Hur ska det då bli en mer levande stadskärna?
– Vi riktar in oss på människors närvaro. Det ska bli blandade verksamheter som gör stadsdelen levande över dygnet, säger Falk.
Varför kan man inte planera för fler bostäder redan i detaljplanen?
– Det är en ganska avancerad miljö för bostadsbyggen med mycket buller och risker med farliga transporter och sådant. Vi ska pröva det i planprocessen.
En plats att mötas på
Torleif Falk säger att bottenvåningarna ska fyllas med aktiviteter och menar att stadsdelen från att ha varit ett kommunikationsnav blir en plats att mötas på, att vistas och trivas i.
– Kvartersstrukturen har mått och proportioner som ger en tät struktur som vi är vana vid i delar av Stockholm men det kommer också att skapas små fina platser i gaturummen.
– Till detta blir det platser som kommer att ge några av Stockholms finaste vyer.
Alexander Ståhle, stadsforskare vid KTH, har arbetat med en stor analys av Stockholms city med fokus på levande stadsmiljö.
– Tätheten av människor har en stor betydelse. Utan bostäder blir det en speciell typ av stadsliv – svag lokal förankring, inget grannskap och svårt att skapa ett ”place”. Stureplan till exempel, har bostäder nära och därmed ett pulserande liv dygnet runt.
Hur viktigt är det med bostäder för att ett område ska upplevas som levande?
– Mitt forskarsvar är att om man blandar bostäder och arbetsplatser ger det ett mer stabilt underlag för stadslivet. Det är lite speciellt med Centralen, många hotell ger en annan typ av miljö.
– Kvällslivet kan leva då, särskilt om man får in kultur. Se på Brunkebergstorg, när hotellen kom blev det lite mer liv och rörelse. Kanske mer som Times Square.
Ulf Johannisson, ordförande i Norrmalms hembygdsförening, säger både bu och bä till planerna.
– Som ekonom vet jag att det är mer lönsamt för markägaren med kontor och hotell än att bygga bostäder. Det som ser bra ut med förslaget är att det är en kvartersstad.
– Bra att man har lägenheter i åtanke, men det kommer förmodligen inte ske. Man tjänar som sagt mer pengar på att bygga kontor.
– Jag är dock orolig över att det byggs för högt, det kan bli skuggigt – inte bara i området utan kanske även så att de som bor närmast på Kungsholmen har ätit sin sista frukost i ljuset av soluppgången.
Ulf menar att nu har staden en unik chans att sona rivningarna av gamla Klara.
– Det blev ju bara grått och trist i city.
Mer som Times Square än kvarterskänsla kanske.
Så ser planerna ut
Området täcker 150 000 kvadratmeter. Arbetet väntas pågå i cirka 20 år.
Förutom överdäckning och utökning av spår-området kommer en stor gångtunnel att läggas tvärs under spårplattformen för sammanbindning av västra och östra delen av området.
Ambitionen är att det ska finnas 100 lägenheter bland de nybyggda husen men detaljplaneringen har ännu inte startat. Byggnaderna blir kontor, handelslokaler eller bostäder.
Klarabergsviadukten halveras på längden. Den del av körbanan som ligger mot Centralhallen försvinner för att öppna upp. Biltrafik förbjuds på viadukten.
Norrmalmsregleringen/Centralstaden
1945 klubbades Norrmalmsregleringen, även kallad Citysaneringen – den mest omfattade stadssaneringen i svensk historia. Rivningarna startade 1952 och fortsatte i 20 år. Cirka 700 fastigheter i de gamla Klarakvarteren revs för att ge plats åt nya hus.
Människorna som bott i Klara flyttade ut till de nya ”ABC-städerna” som Vällingby och Farsta. Sedermera gick flyttlassen till miljonprogramsområdena som började byggas 1965.
Regleringen tillsammans med andra faktorer blev en dyr historia för staden som blev tvungna att höja kommunalskatten med 45 procent.