Snuskung med träben spökar på Ljunglöfska slottet

Knut Ljunglöf lät bygga Ljunglöfska villan i Blackeberg 1893.
Knut Ljunglöf lät bygga Ljunglöfska villan, sedemera kallat slott, i Blackeberg 1893.
Kungabesök, lyx, flärd och spökhistorier. Ljunglöfska slottet i Blackeberg har allt. Ändå är det få som har hört historien om Knut Ljunglöf, mannen bakom slottet, som en gång ägde hela Västerort. Välkommen in - om du får upp dörren.

– Vi brukar låta våra gäster själva klura ut hur dörren öppnas. När det är kallt går det lite fortare, säger Rolf Lenstam och skrockar lite lätt åt att vi knackat på så länge.

Den tunga dörren, som vi nu lärt oss måste lirkas med, leder in till en magnifik hall med grönt mosaikgolv. Utsikten mot Mälaren är svårslagen till och med för Brommabor som har sjötomt.

Ljunglöfska Slottet i Blackeberg

Ljunglöfska Slottet i Blackeberg. Foto: Anna Z Ek.

Här, bland Blackebergs bostäder, parkeringar och vägar, ligger Ljunglöfska slottet inbäddat och lite dolt för omvärlden. I slutet av 1800-talet var den här delen av Bromma dock rena lantidyllen. En perfekt plats för ett sommarställe långt bort från Sveavägen tyckte Knut Ljunglöf, även kallad snuskungen.

– Ljunglöf var småhandlare från början, hade arbetat sig upp och ville att andra skulle veta det, säger Rolf Lenstam.

Snuskungen ägde hela Västerort

Ljunglöfska Slottet i Blackeberg

Knut Ljunglöf drev ett snusimperium och ligger bakom Ettans snus. Foto: Anna Z Ek.

Knut Ljunglöf, som gjort sig en förmögenhet på Ettans snus, köpte upp nästan all mark i Västerort och lät bygga Ljunglöfska villan till sig själv i 60-årspresent.

Ljunglöf var småhandlare från början, hade arbetat sig upp och ville att andra skulle veta det

Rolf Lenstam

De venetianska kristallkronorna hängdes upp under övervakning av Ljunglöf och hans träben. Lagom till själva födelsedagen 1893 stod huset klart i all sin prakt.

– Enbart lädertapeterna, prydda av påfåglar, gick på 14 500 kronor. Det var ofantligt mycket pengar och räknas som 2, 5 miljoner kronor i dagens penningvärde. Och då ska man inte glömma att villan användes som sommarstuga, säger Rolf Lenstam.

Ljunglöfska Slottet i Blackeberg

Rolf Lenstam känner starkt för det gamla slottet. Foto: Anna Z Ek.

Rolf tog över slottet på 1980-talet och driver idag fest-och konferenscenter i lokalerna. Han känner starkt för slottet och förutom några små detaljer, modernt brandskydd kommer man inte undan, ser det ut precis som när det byggdes.

– Jag tycker att slottet är fantastiskt och vill bevara det, säger han.

Steven Spielberg har valt gardinerna

Ett 20-tal personer krävdes för att sköta hushållet och den gigantiska parken intill. Hit, till Blackeberg, inbjöds sedan gräddan av Stockholms societet. Konung Oskar II ingick i Knut Ljunglöfs umgänge och många celebriteter har följt i hans fotspår sedan dess. Rolf Lenman minns speciellt när regissören Steven Spielberg och skådespelaren Max von Sydow kom på besök under 1980-talet.

– De spelade in en Indiana Jones-film här och ville ha en tidsenlig miljö. Först skulle de spela in i Schweiz men när Max von Sydow sa nej så skickade Steven Spielberg hela filmteamet hit istället, säger Rolf Lenstam.

(Den nyfikne kan spana in The adventures of young Indiana Jones).

Ljunglöfska Slottet i Blackeberg

Knut Ljunglöf sägs gå igen på sitt slott. Till vänster makan Hulda. Foto: Anna Z Ek.

Som bevis på besöket finns vita spetsgardiner som omsorgsfullt omsluts av de tunga originaltygerna från 1800-talet.

– Han ville ha det så och vi tycker att de passar bra, säger Rolf Lenstam.

Ljunglöfska Slottet i Blackeberg

Ljunglöfska Slottet i Blackeberg användes som sommarnöje. Foto: Anna Z Ek.

Om självaste snuskungen backar upp honom i beslutet är svårt att veta. Men det sägs att han än idag är väl medveten om de förändringar som görs på slottet.

– Han tros gå igen. Personalen här tycker att det är lite läskigt att huset väsnas och säger sig höra ojämna steg. Det låter som att ett träben slår i golvet, säger Rolf Lenstam.

Fakta

Tobaksmonopolet satte p för framgången

  • 1915 infördes det svenska tobaksmonopolet. Anledningen var att staten behövde pengar till försvaret och folkpensionen.
  • Monopolet blev slutet på Knut Ljunglöfs framgångssaga. När staten löste in snusfabriken var han tvungen att abdikera. I samma stund brände han upp all dokumentation över sitt livsverk.
  • Ljunglöfs Ettan har dock levt vidare i 196 år och är idag det näst största märket efter General.