Socialministern gav svar om vårdcentraler

Under hösten har Akalla S-förening varit ute och pratat med folk i området om vilka frågor som är viktiga.
En fråga som de tog med sig till social- och sjukvårdsministern var överbelastningen på Akalla/Husby vårdcentral. Nu har de fått svar.

Under hösten har Akalla Socialdemokratiska förening varit ute och pratat med folk i Akalla. Anders Österberg (S), riksdagsledamot från Akalla, säger att många människor uttryckte sin uppskattning kring att fler får jobb i området och att det sker satsningar på förskola och skola.

En fråga som ofta kom upp var det många som undrade över belastningen av Akalla/Husby vårdcentral, som gör det svårt för Järvaborna att få tid för vård.

Anders Österberg ställde därför en fråga till social- och sjukvårdsminister Annika Strandhäll om vilka åtgärder ministern vidtar för att förkorta vårdköerna. Nu har han fått ett långt svar.

Mitt i publicerar delar ur svaret:

Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Sett över tid har tillgängligheten i vården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin.

Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan under senare delen av den period då den tidigare prestationsbaserade kömiljarden fanns. Kömiljarden kritiserades för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetiderna.

Frågan om tillgänglighet i vården hänger starkt samman med frågor kopplade till kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Det kan exempelvis handla om stängda vårdplatser och inställda operationer. Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder för att komma tillrätta med problemen. De generella statsbidragen har från 2017 höjts med miljardbelopp för landstingen. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Genom överenskommelsen om professionsmiljarden mellan regeringen och SKL fördelades 2017 950 miljoner kronor till landstingen för att främja huvudmännens möjligheter att ge hälso- och sjukvårdens medarbetare goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Regeringen har även tillfört medel för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar, liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningen. I den senaste budgetpropositionen föreslås också en utbyggnad av läkarutbildningen.

Utöver redan nämnda satsningar föreslår regeringen från och med 2018 en ny satsning om två miljarder kronor per år 2018-2021 för att förbättra personalsituationen och för att utveckla vårdens verksamheter. 

Regeringen avsätter även 500 miljoner kronor per år 2015–2018 för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna.

Arbetsgivarna har ett viktigt ansvar för att vårdens arbetsmiljö och arbetsvillkor gör det attraktivt för personal att bli anställda och arbeta kvar i vården. Genom att regeringen stöttar landstingen i att hantera utmaningarna med kompetens- och personalförsörjning ges landstingen ökade förutsättningar att korta vårdköerna. 

Problemet måste angripas från många olika håll eftersom det har flera olika orsaker i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Det praktiska ansvaret för att organisera vården på ett sätt som främjar god tillgänglighet ligger på landstingen, i det aktuella fallet Stockholms läns landsting.