Sökte tre skolor – fick inte plats på någon

Fullt. Söktrycket på Spånga grundskola är högt och många Spångalever nekas plats.
Fullt. Söktrycket på Spånga grundskola är högt och många Spångalever nekas plats.
Annika Källman Lübckes son har gått sju år på Solhemsskolan. Till hösten börjar han högstadiet men fick inte plats där klasskamraterna ska gå.

– De måste ändra det här systemet, säger Annika Källman Lübcke.

Familjen Källman Lübcke bor på gränsen mellan Solhem och Bromsten. Sonen går sista året på Solhemsskolan som har klasserna F-6. Under vinterns skolval valde han de tre skolor som han helst vill gå högstadiet i.

– I första hand sökte han Spånga grundskola. Där kommer de flesta av hans klasskamrater att gå och den ligger bra till. I andra hand valde han Kunskapsskolan och i tredje hand Vällingbyskolan.

I mars fick han beskedet att han inte fått plats på någon av skolorna han hade sökt. Familjen började ringa runt för att få svar på var sonen skulle gå. Till en början visste ingen, men till slut fick han en plats på Rinkebyskolan – där han inte vill gå.

– Han känner sig inte hemma där och han känner ingen där, säger Annika Källman Lübcke.

Familjen tog sedan kontakt med olika friskolor och till slut fick sonen en plats på en skola inne i stan.

Hur tycker ni att skolvalssystemet borde se ut?

– Närhetsprincipen borde styra. Det är inte rimligt att man kan gå sju år i en skola och sedan inte få gå i högstadiet tillsammans med sina kompisar.

Skolvalssystemet har gjorts om. Tidigare styrde avståndet mellan hemmet och skolan var en elev fick plats. Nu är det i stället en relativ närhetsprincip som avgör. Det betyder att även avståndet till omkringliggande skolor tas med i beräkningen. Om två elever söker en plats har den elev som har längst till övriga skolor företräde.

I år har kommunen dessutom tagit bort förturen till en elevs skolbevakande skola.

Enligt Christer Blomkvist, enhetschef på utbildningsförvaltningen, anser politikerna och tjänstemännen att urvalsprinciperna är så rättvisa som möjligt.

– När förvaltningen och utbildningsnämnden har beslutat om dem har de valts för att de har uppfattats som mer rättvisa än alternativa principer, säger han.

Annika Källman Lübcke frågar sig vad det är för vits att ha ett valsystem när en elev kan nekas plats på samtliga valda skolor.

– Då är det ju inte ett val, då kan de lika gärna dela ut platser direkt. Och vi är inte ensamma om att ha varit med om det här, säger hon.

Familjen har överklagat beslutet, men har inga större förhoppningar om att få det ändrat.

– Men man måste ju visa att man är missnöjd, säger hon.

Årets skolval ska, enligt Christer Blomkvist, utvärderas under våren.