Min lokala hjälte

Det Sollentuna som aldrig byggdes

En modell över den tänkta stadsdelen på Järvafältet visas av kommunalrådet Urban Gibson (FP) i kommunhuset. Foto: Olle Strandberg/Sollentuna kommun
En modell över den tänkta stadsdelen på Järvafältet visas av kommunalrådet Urban Gibson (FP) i kommunhuset.
Skiss från idétävlingen 1968.
Skiss från idétävlingen 1968. En föraning om stadslivet som önskades.
Skiss från idétävlingen 1968.
När Järvafältet såldes till kommunerna från staten på 1960-talet var planerna på att bygga bostäder snabbt framme. Men för Sollentunas del var det inte mycket som blev verklighet, trots storslagna planer.

”Varför förstöra Järvafältet med en massa hus. När vi nu har så lite natur kvar i Sollentuna”.

Så svarade en Sollentunabo när kommunen frågade denne på 1970-talet om planerna. Hen var en av flera hundra personer som fick frågan om hur denne såg på Järvafältet. Svaren kan fortfarande hittas i kommunarkivet. Materialet om Järvafältet är stort och tar upp flera hyllmeter av plats.

De första stegen togs 1964, när Sollentuna betalade 54,2 miljoner kronor för en stor del av fältet. Samma år var startskottet för en tävling där visioner för område t skulle tas fram. Förslaget från arkitektfirman Höjer & Ljungqvists blev vinnaren fyra år senare.

Planerna var fortfarande storslagna. För hela den framtida planerade Järvastaden skulle 90 000 personer bo. Förutom att bygga bostäder, kontor och industrier skulle även det som i dag är tunnelbanans blå linje dras genom området. Men efter det började planerna krympa.

Hösten 1970 började invånarna i Sollentuna att få upp ögonen för planerna. Grupper bildades mot att bebygga fältet. Många ville i stället ha kvar det som ett friluftsområde. Dessutom var Sverige inne i en sämre ekonomisk konjunktur, då efterfrågan på bostäder sjönk.

Regionplanekontoret anordnade en utställning på Järvafältet med snitslad bana till de tänkta t-banestationerna. Eric Alveström, Sollentuna kommun

Regionplanekontoret anordnade en utställning på Järvafältet med snitslad bana till de tänkta t-banestationerna. Eric Alveström, Sollentuna kommun

 

Fakta

Marken kostade flera miljoner

Flera kommuner köpte mark från staten när militären lämnade Järvafältet. Förutom Sollentuna var det också Stockholm, Solna, Järfälla och Sundbyberg. Prislappen blev väldigt hög, cirka 340 miljoner kronor.

Men medan byggplanerna stannade kvar på idéstadiet i Sollentuna blev det verklighet i särskilt Stockholm. Akalla, Kista och Husby är några av de stadsdelar som byggdes.

En stor del av dagens obebyggda Järvafält är naturreservat. Förutom Järvafältets naturreservat finns och Hansta.

Källa: Sollentuna 150 år

Men sista ordet i berättelsen var ännu inte sagt. 1973 kom förslaget att sälja Sollentunas del till Stockholm. Det skulle innebära att en femtedel av kommunens yta försvann. Allt för en summa på 87,5 miljoner kronor. Frågan delade partierna och Järvastaden ledde med stor sannolikhet till att förespråkarna för försäljningen, Socialdemokraterna och Folkpartiet, förlorade tio mandat i fullmäktige tillsammans vid valet 1973.

Samtidigt fick motståndarna, det nya Sollentunapartiet tillsammans med Centerpartiet, 16 mandat. Britta Hansson var en av de som hade gått med i det nybildade partiet.
– Främst var det för barnomsorgen som jag gick med, men vi var rädda om naturen förstås, säger hon 46 år efter valet.

Hon är fortfarande glad över att planerna stoppades.
– Det är jättebra att det inte blev av. Man behövde inte bygga där, det finns annan mark att bygga på, säger Britta Hansson.

Trots den starka oppositionen gick försäljningen igenom vid kommunfullmäktige senare.

Här kunde det ha tagit slut men bara nio månader innan försäljningen skulle genomföras tog det hela en ny vändning länsstyrelsen stoppade försäljningen. Byggnadsnämnden hade nämligen inte fått yttra sig om försäljningen.

Trots ett nytt försök samma år blev det aldrig någon försäljning. Två år senare blev i stället Järvafältet, väster om Viby kraftledning, ett naturreservat.