– Ja, tidigare hette det handigolf, men här döpte vi det till paragolf från dag ett. Man pratar ju mycket om handikapp i golf. Vad har du för handikapp? Då lät handigolf så dumt och förlegat, säger Michael Burman, paragolfsamordnare i Sollentuna GK.

Från början fick man mothugg från förbundet, men klubben stod på sig.

– Nu finns det paragolfklubbar lite överallt och 2021 bestämde Golfförbundet att det skulle heta paragolf i stället för handigolf, säger Michael Burman.

Vi träffar honom i klubbhuset tillsammans med Hans Lundberg som har ansvar för särskolegolfen och Jan Ahlén som är synskadad och har varit med som aktiv sedan 2017.

Hans Lundberg, Jan Ahlén och Michael Burman.

Tomas Stark

– När jag började var det bara jag och en 12-årig kille. I slutet av det året var vi fyra. I dag är det över 30 som är med i paragrafen, säger Jan Ahlén.

Behöver hjälp av syncaddie

Han berättar att de som har en ryggskada eller en cp-skada kan klara sig bra själva på golfbanan, medan gänget som är synskadade eller helt blinda behöver hjälp av syncaddies.

– Jag har spelat golf sedan 1991. Då hade jag 25 procent syn, i dag har jag 7 procent. Översta raden hos optikern, den ser inte jag. Så jag kan gå till ranchen och slå själv, men ska jag gå ut på banan behöver jag ha hjälp av någon som ser vart bollen tar vägen, säger Jan Ahlén.

– Och det kan även vara små grejer som att bollen ligger lite djupt. Då kan det bli helt fel i utslaget, säger Hans Lundberg.

Innan Jan Ahlén ska slå hjälper Hans Lundberg i syncaddie-väst till att förklara exakt var bollen ligger.

Tomas Stark

Jan Ahlén och Michael Burman lärde känna varandra i bowlinghallen i Sollentuna sporthall.

– Janne var jäkligt bra på bowling. Jag ville hjälpa honom så att han inte skulle behöva sluta med golfen när synen försämrades, säger Michael Burman.

– Hade vi inte träffats så hade jag inte spelat golf i dag, säger Jan Ahlén.

Runda tar längre tid

Tanken med paragolfen är att alla ska kunna spela, oavsett funktionshinder. Även eleverna på särskolan bjuds in några gånger om året.

– De flesta av barnen tycker att det är väldigt kul. Och ofta blir de lugna av golfen, vi har fått bra feedback från skolorna, säger Michael Burman.

I maj var Jan Ahlén och två spelare till från klubbens paragolfsektion iväg och spelade Spanish Open i Cadiz.

– Nu får du faktiskt skryta lite Janne! säger Michael Burman.

– Ja, okej, jag kom delad tvåa, säger Jan Ahlén. Men det var tufft. En runda tar längre tid för oss synskadade och i Spanien tog det sju timmar och det var väldigt varmt. Men det var bara att ställa in sig på det från början så gick det bra.

Vill ge tillbaka till golfen

I augusti i fjol anordnade Sollentuna GK en stor paragolftävling på hemmaplan. Spelare kom från England, USA, Spanien, Irland och Österrike med flera länder, berättar Michael Burman.

– Det var ett stort arrangemang, en hel tältstad här. Vi hade 50 funktionärer och alla spelare hade en egen syncaddie. Mycket jobb. När jag började med golf var det snobbigt så det räckte. Nu vill jag jobba med det här, det är ett sätt att dagligen ge tillbaka till golfen, säger Michael Burman.