Min lokala hjälte

Solna dansar i neon

Bibliotekets gröna skylt är original.
Bibliotekets gröna skylt är original.
Restaurang Pocket i Solna Business Park.
Restaurang Pocket i Solna Business Park.
Mitt i Solnas storstadsdjungel, bland betong och stål. Där glimmar vackra neonskyltar, både en och två. Och när natten vaknar tänds en skylt i mörkret, och det ljus vi saknat, det flammar upp en gång när vi ska dansa i neon...

Precis som i Lena PH:s klassiska schlagerdänga exploderar Solna varje natt i en kaskad av färger och former. Många byggnader pryds nämligen av klassiska neonskyltar.

En av dessa är skylten ovanpå den rundbågiga arkaden över entrén till Filmstaden, som suttit på plats sedan 1990-talet, och sprider ett varmt rött sken på kvällarna.

Skylten ovanför Solna stadsbiblioteks entré är dock äldre.

– Bibliotekets neonskylt är original sedan huset byggdes 1964. Det är en skylt vi är stolta över, den sätter en tydlig prägel på platsen, säger Josefine Alm på kultur- och fritidsförvaltningen.

Solna stad har blivit allt mer restriktiva vad gäller fasadskyltar. Idag krävs bygglov och att man följer stadens skyltprogram.

– Vi har striktare regler, men det finns inget krav på neonskyltar. Vi vill ha skyltar som passar in i miljön, det ska passa till huset.

Däremot ser staden helst att man undviker skyltboxar.

Att det kostar en slant att ha neonskylt är inget som Rembjers bilskola på Centralvägen bryr sig om.

– Det är dyrt med gamla neonskyltar. Jag är född på 50-talet och det är något särskilt med de här gamla och mysiga skyltarna. Förut fanns de ju överallt. Det vore kul om flera företag skaffade egna skyltar som var lite ovanliga och originella i stället för en fyrkantig låda, säger Lars Rembjer, som driver bilskolan i andra generation.

Vet du något om skyltens historia?

– Min far har berättat för mig att det var nån reklamgubbe som ritade den. Den satt först på ett annat hus på 50-talet. 1965 bytte vi lokal dit vi är idag, och då följde skylten med, säger Lars Rembjer.

Fakta