ANNONS

Solnapolitiker vill ha fler vuxna i skolorna

I fredags invigdes Solnas första nya skola på 40 år – Ulriksdalsskolan. Kevin Lindberg, 15 år och äldst i elevrådet, fick klippa bandet som hölls upp av skolkommunalrådet Arion Chryssafis (M) och stadsbyggnadskommunalrådet Anders Ekegren (FP).
I fredags invigdes Solnas första nya skola på 40 år – Ulriksdalsskolan. Kevin Lindberg, 15 år och äldst i elevrådet, fick klippa bandet som hölls upp av skolkommunalrådet Arion Chryssafis (M) och stadsbyggnadskommunalrådet Anders Ekegren (FP).
I Lärarförbundets ­senaste ranking av Sveriges bästa skolkommuner hamnade Solna på plats 157 av 290.

Långt ifrån toppen alltså. Dessutom tampas kommunen med lärar­flykt.

För många Solnabor är skolan den absolut hetaste valfrågan.
ANNONS

I Lokaltidningen Mitt i:s enkät bland 100 Solnabor rankade 29 procent skolan och förskolan som den viktigaste valfrågan, och många önskade mer resurser till skolan och mindre barngrupper i förskolan och på fritidshemmen.

I Solnas kommunala skolor finns 8,2 heltidsanställda lärare per 100 elever, enligt siffror från Skolverket från läsåret 2012/2013. Lärartätheten är högre än länet i stort där motsvarande siffra var 7,4.

Däremot är antalet lärare med pedagogisk utbildning lägre: 80 procent av lärarna i Solna jämfört med 85 i länet.

Oacceptabla siffror enligt Sam Olzon, ordförande för Lärarförbundet i Solna, som vill ha 100 procent legitimerade lärare i Solna.

– Sedan kommer man aldrig att nå dit när det saknas 5 000 lärare i länet.

Många lärare har slutat på Solnas skolor i år, dels på grund av låga löner men också på grund av hårt arbetsklimat, menar Sam Olzon.

– Vi har en lärarflykt i Solna. Både Skytteholmsskolan och Tallbackaskolan har förlorat lärare i år, säger han.

Bättre löner är en viktig punkt.

– Vi fick upp våra löner med 2,7 procent i Solna, i Stockholm gick de upp med 6 procent. Det är klart att det blir lättare att rekrytera då.

ANNONS

Även barngruppernas storlek på förskolor och fritidshem måste minska, menar han. I Solna går det 14,4 barn per anställd på fritidshem jämfört med 13,4 i länet. På förskolorna är siffrorna bättre: 15,6 barn per avdelning, jämfört med 17,1 i länet.

Däremot är endast 37 procent av de anställda utbildade förskol­lärare.

Enligt Arion Chryssafis (M), skolkommunalråd samt ordförande i barn och utbildningsnämnden, jobbar staden med att öka antalet behöriga lärare och förskollärare allt eftersom.

– Vi har en allmän lärarbrist i regionen, både i skola och förskola. Vi har lärare som jobbat i skolor under många år men som saknar behörighet. Genom lärarlyftet kommer behörigheten öka.

Skulle höjda löner hjälpa?

– Vi vill ha fler förstelärare och högre löner till skickliga lärare. Generella höjningar är en fråga för arbetsmarknadens parter, menar han.

Däremot tycker han inte att man ska stirra sig blind på siffror. Det viktiga är innehållet i verksam­heten, menar han.

– Men barngrupperna behöver bli mindre. I år satsar vi därför 7 miljoner kronor. Gruppernas storlek har störst betydelse ju mindre barnen är, säger han.