Min lokala hjälte

Sopkaos väntar i Sumpan

På Sveavägen föreslås de boende själva dra sina sopkärl till en lämplig plats. Johan Eriksson tror att många i så fall kommer att lagra soporna. ”Det känns ofräscht, men råttorna lär trivas”, säger han.
På Sveavägen föreslås de boende själva dra sina sopkärl till en lämplig plats. Johan Eriksson tror att många i så fall kommer att lagra soporna. ”Det känns ofräscht, men råttorna lär trivas”, säger han.
Om inte arbetsvillkoren för sopåkarna blir bättre stoppas sophämtningen på flera ställen i Sundbyberg.

Hushållen kan tvingas släpa sina sopor själva eller betala en extraavgift på upp till 4 500 kronor per år.

– Vi hade kräftskiva i helgen så det stinker, varnar Johan Eriksson och gläntar på soplocket.

Familjen bor på Sveavägen i Duvbo, som är en av de gator som pekats ut som problematiska att hämta sopor på.

– Jag förstår verkligen att det är svårt, backen är väldigt brant, säger Johan som tycker att hämtningen trots allt fungerar bra.

Arbetsmiljöverkets allt hårdare krav gör att sopåkarnas arbetssituation bedöms vara så dålig att hämtningen kommer att stoppas om inte staden agerar. Trånga gator, dålig sikt och gator utan vändzon nämns som exempel.

– Det är väldigt mycket tokiga utrymmen i Sundbyberg. Man får ofta med egen kraft dra kärlen eller backa långa sträckor vilket inte är tillåtet, säger Billy Bergström, skyddsombud på Ragnsells som hämtar sopor i Sundbyberg.

Men snart kan det bli hushållen själva som får släpa sina sopor eller sopkärl till en lämplig plats där sophämtarna kommer åt.

– Det är inte optimalt, men i brist på andra lösningar kanske det måste bli så på några ställen. Det är till exempel vanligt på landsbygden, säger Johanna Westling Kessai, avfallsingenjör på Sundbybergs stad.

En opraktisk lösning, tycker Duvbobon Johan Eriksson.

– Man kommer att dra sig för att gå ner för backen med soporna, särskilt på vintern när det är halt och dåligt röjt. Folk kommer nog börja lagra sopor i stället. Det känns ofräscht, men råttorna lär trivas, säger han.

Alternativet är att låta entreprenören släpa kärlen mot en avgift. Det kan betyda 4 500 kronor extra per år för ett villahushåll med 100 meter mellan tomten och närmsta plats sopbilen kan stå på.

– Det skulle folk inte tycka var speciellt kul, det är ju dubbelt så mycket vad en sophämtning kostar per år, bara gångtillägget. Det behöver vi räkna på och göra om, säger Johanna Westling Kessai.

Att bredda gator och bygga vändzoner kan också bli aktuellt. Men även det är problematiskt.

– Man skulle behöva göra om detaljplaner vilket är tidskrävande. Duvbo är kulturminnesmärkt och kan inte byggas om hur som helst. Nästa fråga är ju om folk skulle vilja sälja en bit av sin tomt och om kommunen skulle vilja köpa, säger Johanna Westling Kessai.

Staden ska ta kontakt med de hushåll som är berörda. I första hand gäller det ett 60-tal adresser i Duvbo, Hästhagen och Lilla Ursvik, men sopåkarna har påtalat svårigheter även i Sundbybergs centrum. I veckan tar politikerna i stadsbyggnadsnämnden ställning i frågan.

Fakta

Alternativ för sophämtning

Hushållen får själva dra sopkärlen till en anvisad plats. Efter hämtning dras kärlen tillbaka.

Hushållen bär sina påsar till en permanent uppsamlingsplats som flera delar på. Fastighets­ägaren står för både nota och skötsel av platsen.

Hushållen betalar en extra avgift för att sopåkaren drar sopkärlen till bilen, cirka 9 kronor per 10 meter per kärl.

Vägar breddas eller byggs om. Kommunen erbjuder vid behov hushållen att köpa loss del av tomten för att skapa utrymme.

Hittills identifierade gator: Fjällbacken, Granlidsvägen, Gökvägen, Högalidsvägen, Klintvägen, Rinkebyvägen, Sveavägen, Tallbostigen, Tvärstigen, Örnstigen.

Källa: Sundbybergs stad