ANNONS

Så spanar myndigheter på misstänkta fuskare

Spaningen mot den åtalade Sollentunabon var en viktig del av åklagarens bevisning.
Spaningen mot den åtalade Sollentunabon var en viktig del av åklagarens bevisning.
Sura grannar, samarbete mellan myndigheter och gammal hederlig spaning i fält.
Det är några av arbetsmetoderna hos myndigheter och försäkringsbolag i jakten på misstänkta bedragare.
ANNONS

En Sollentunabo i 30-årsåldern har åtalats för ett bedrägeri i mångmiljonklassen. Enligt åtalet har han simulerat en whiplashskada och lurat Försäkringskassan och sitt försäkringsbolag på tre miljoner kronor.

Under förundersökningen mot Sollentunabon har spanare från både polis och försäkringsbolag i perioder noggrant följt hans steg.

På nära håll har de sett honom göra vardagliga ärenden som att äta lunch och handla på systembolaget – och utföra mer arbetsbentonade sysslor som att klippa gräs och tvätta bilar.
– Spaningen är en stor del av den bevisning som åklagarsidan kommer att trycka på. Den visar att de uppgifter han lämnat inte stämmer, säger Jenny Karlsson, åklagare vid kammaren i Norrort.

Försäkringskassan har däremot ingen rätt att bedriva någon spaning, utöver oanmälda besök i hemmet och på arbetsplatsen.
Å andra sidan har de ovanligt stora befogenheter att hämta information från andra myndigheter – till exempel uppgifter om en persons ekonomi och hälsa.

Tack vare lagen om underrättelseskyldighet måste alla myndighetsanställda rapportera till Försäkringskassan om det finns skäl att tro att något inte står rätt till.
– De bästa impulserna kommer från handläggare från andra myndigheter, säger en utredare på Försäkringskassan som inte vill gå ut med sitt namn på grund av hotbilden från organiserad brottslighet.

Försäkringskassan är även skyldiga att utreda alla tips som kommer in från allmänheten.
– Det kommer in ganska mycket anonyma anmälningar från sura ex och grannar, men en stor del av detta avskrivs, säger utredaren.
Förra året krävde Försäkringskassan tillbaka över 85 miljoner kronor från personer i Stockholms län. Det är en fördubbling jämfört med de två föregående åren.
– Den uppåtgående kurvan handlar till stor del om assistansbedrägerier som Försäkringskassan jobbat målmedvetet mot, säger utredaren.

Ett vanligt scenario i de största fallen är de påhittad funktionsnedsättning, men det finns även tragiska fall där en brukare lämnats inlåsta och vanvårdade medan assistenterna kvitterar ut pengar utan att utföra arbetet, berättar utredaren.

I många fall är fusket organiserat, och jakten på bedragarna påminner om en katt-och råtta-lek.
– Det är en ständig metodutveckling på båda sidor, säger utredaren.

ANNONS