ANNONS

Kraven på skolköken ökar: Här har var tionde elev specialmat

Skollunchen ska vara gratis och näringsriktig – mer än så kräver inte skollagen.
Skollunchen ska vara gratis och näringsriktig – mer än så kräver inte skollagen.
Specialkost i skolan kostar mer pengar, kräver mer arbete – och önskas av allt fler elever.
Mitt i har kartlagt hur nio kommuner i norra länet hanterar de växande kraven på skolköken.
Här är kommunerna som kräver läkarintyg, erbjuder veganskt – och ett som har vänt trenden.
ANNONS

Allt fler elever vill ha någon typ av specialkost i skolan. Om det vittnar flera kostchefer som Lokaltidningen Mitt i.

Och det ställer krav på kommunerna.

– Det tar extra tid och innebär en merkostnad på cirka 50 procent. I alla våra större kök finns det en särskild diet-kock, berättar Charlotte Müntzing, kostchef i Vallentuna.

I alla våra större kök finns det en särskild diet-kock

Charlotte Müntzing

Från allergi till tycke och smak

Tidigare var nästan alla ansökningar om specialkost baserade på medicinska skäl. Nu har även tycke och smak blivit en faktor.

– Det som ökar är att man av någon anledning vill utesluta  livsmedel ur menyn. Utan att det är kopplat till någon allergi eller annan överkänslighet, berättar Charlotte Müntzing.


Andel elever med specialkost samt eventuell merkostnad för kommunen.


Nytt krav vände trenden

I januari 2018 införde Österåkers kommun ett krav på läkarintyg för att få specialkost. Sedan dess har andelen elever med specialkost sjunkit från 35 till 15 procent.

ANNONS

– Mycket handlade om att eleverna inte tyckte om någon särskild rätt. Men vi hade inte resurser att tillgodose den typen av önskemål. Nu kan vi koncentrera oss på de som verkligen behöver specialkost, det är stor skillnad, säger Eva Nordenhem, kostchef i Österåker.

Vi hade inte resurser att tillgodose den typen av önskemål

Eva Nordenhem


Utbud av vegetariska och veganska alternativ samt alternativ för elever som inte äter fläsk i kommunala skolor.


Förutom allergier och överkänslighet är etiska och religiösa skäl de vanligaste orsakerna till specialkost.

Drygt hälften av kommunerna erbjuder vegansk specialkost på begäran, medan alla kommuner som svarat på Mitt i:s enkät har en vegetarisk rätt på den ordinarie menyn.

I fem av kommunerna är det just den vegetariska rätten som erbjuds till elever som vill ha halal eller fläskfritt. Sollentuna, Järfälla och Vallentuna erbjuder i regel eller i mån av tillgång ett alternativ i form av fisk, fågel eller en annan köttprodukt.

Inget mer halal i Järfällas skolmatsalar

Hösten 2019 slutade Järfälla kommun servera halalkött. Därmed kan andelen elever med specialkost sjunka då dessa nu erbjuds andra alternativ.

– Vi kommer att göra en ny uppföljning i slutet av september. Då kommer vi se om de som tidigare åt halal nu väljer att äta vegetariskt, fisk eller fläskfritt – till exempel nöt eller fågel, berättar Susanne Agervret Strömbäck, kostkonsult på Järfälla kommun.

Skolmat som stöd – inte ett hinder

Sju av nio kommuner i kartläggningen har krav på läkarintyg för att få specialkost av medicinska skäl. Upplands Väsby har inte det men uppger ändå att andelen elever med specialkost har minskat – tack vare uppföljning och förbättrade rutiner kring intyg.

Den andra kommunen utan krav på läkarintyg är Vallentuna. Och det är en medveten strategi, berättar kostchefen Charlotte Müntzing.

– Vi vill att skolmaten ska vara ett stöd för eleverna under skoldagen – inte ett hinder. Och vi tror att det finns en risk att ett läkarintyg kan upplevas som lite väl hårt. Istället vill vi ha en dialog med vårdnadshavare och elevhälsa för att få en bättre helhetsbild.


Krav på intyg för att få specialkost av medicinska skäl.


Det betyder inte att alla får precis som de vill i Vallentuna.

– Det finns mycket åsikter om vad vi äter, men frågan är hur mycket offentliga måltider ska följa trender? Köken följer livsmedelsverkets rekommendationer. De tolkar skollagen där det sedan 1997 står att skolmaten ska vara gratis – och sedan 2011 att skollunchen också ska vara näringsriktig, säger Charlotte Müntzing.

Frågan är hur mycket offentliga måltider ska följa trender?

Charlotte Müntzing