Så ska bad-snusket stoppas

Miljöinspektör Marithe Eriksson menar att Kronobergsbadet är en av de renare hallarna.
Miljöinspektör Marithe Eriksson menar att Kronobergsbadet är en av de renare hallarna.
Obligatoriskt med tvål på baden, rörliga informationsbilder i omklädningsrummen, konferens för miljöinspektörer och sätta press på Folkhälsomyndigheten.
Det är några av åtgärderna som staden nu tittar på för att få stockholmarna att duscha innan de hoppar i bassängen.

Majoriteten av stockholmarna duschar inte ordentligt innan de hoppar i bassängerna runtom i staden. Det slog miljö- och hälsoskyddsförvaltningen fast efter att ha gjort tillsyner på drygt 40 anläggningar.

Dessutom fick anläggningarna underkänt även vad gäller städningen.

Lokaltidningen Mitt i:s artikel om rapporten och den krönika som publicerades efteråt har väckt många reaktioner hos läsarna.

Nästa steg i arbetet med att få renare simhallar – och badgäster – är en konferens som hålls den 23 maj. Det är Bassängnätverket, ett samarbete mellan miljöinspektörer i främst Stockholms län, som har tagit initiativ till konferensen. Då ska de presentera och diskutera rapporten – och försöka påverka representanter från Folkhälsomyndigheten att skärpa reglerna kring hygien och städning.

–  Vi kommer också att ställa frågor till Folkhälsomyndigheten som gäller högre krav på hygien och städning. En del andra länder tvekar inte att slå fast hårda krav i sina föreskrifter – så varför kan vi inte göra det här? säger Marithe Eriksson, koordinator för konferensen och miljöinspektör i Stockholms stad.

”Vi uppmanade och uppmuntrade besökarna att duscha”

Även stadens simhallar jobbar med frågor kring städning och hygien. Thomas Lindell-Taylor, i dag anläggningschef på Västertorps simhall, testade för fem år sedan en metod för att få besökarna att duscha i större utsträckning. Då var han chef på Skärholmens simhall.

– Vi gjorde en hygienkampanj under två veckor då vi uppmanade och uppmuntrade besökarna att duscha. Det gick bra och responsen var god, men enligt proverna var det ingen större skillnad på vattenproven före och efter, säger han.

Han menar att den här typen av duschpoliser skulle fungera som metod, men att det är för resurskrävande.

– Men jag ställer mig också frågan – är det det vi vill? Är det inte bättre att vi gemensamt vill göra något tillsammans som är bra för alla, säger han.

I dag jobbar Lindell-Taylor på andra sätt.

– Vi har hängt upp tvättsvampar i taket entrén, det blir en visuell effekt. Och minst en gång om året har alla stadens anläggningar en gemensam satsning med informationsbord och så ronderar personalen oftare i duscharna, säger han.

Marithe Eriksson menar att metoden att kontrollera och uppmuntra badgästerna att duscha skulle kunna fungera.

–  Jag tycker att man till exempel kan göra stickprover, säger Marithe Eriksson.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Katarina Luhr (MP) har också märkt invånarnas reaktioner på rapporten.

– En stor mängd medborgare har hört av sig och en del säger sig ha märkt att det är smutsigt, och vissa har blivit förvånad, säger hon.

Det var just förvånad hon själv blev.

– Det är inte roligt att se att det är så pass smutsigt i våra anläggningar, säger Katarina Luhr.

Hur jobbar du för att det ska bli bättre?

– Jag kommer att komma förbi konferensen i maj. Ett av problemen är att folk inte vet hur viktigt det är att tvätta sig innan bad och där har vi ett ansvar att prata om de här frågorna. Sedan tittar vi gemensamt inom stadens simhallar på om vi kan ha ett enhetligt informationssystem, säger Katarina Luhr.

Det kan handla om tydligare skyltning i omklädningsrummen och kanske till och med rörliga bilder.

– Idrottsförvaltningen tittar också på frågan, till exempel om det ska bli obligatoriskt att tillhandahålla tvål, säger Katarina Luhr.