Staden startar krig mot jättelokan

Helmi Toivanen är 145 centimeter lång och lika stora som jättelokorna.
Helmi Toivanen är 145 centimeter lång och lika stora som jättelokorna.
Helmi Toivanen är 145 centimeter lång och lika stora som jättelokorna.
Helmi Toivanen är 145 centimeter lång och lika stora som jättelokorna.
På Haga kulle finns en hel skog med jätteloka.
På Haga kulle finns en hel skog med jätteloka.
Vacker, men mycket mycket farlig.
Vacker, men mycket mycket farlig.
Några jättelokor växer precis intill Pumpans förskola i Huvudsta.
Några jättelokor växer precis intill Pumpans förskola i Huvudsta.
Jättelokor i Huvudsta.
Jättelokor i Huvudsta.
Jättelokorna växer bland annat kring studentstugorna på Oskarsrogatan.
Jättelokorna växer bland annat kring studentstugorna på Oskarsrogatan.
Jättelokor i Huvudsta.
Jättelokor i Huvudsta.
Här växer det jätteloka i Solna.
Här växer det jätteloka i Solna.
Jättebjörnlokan håller på att över Solna. Huvudsta och Hagaparken är särskilt svårt drabbade.

Nu förklarar staden krig mot giftväxterna.

– Vi bör överväga om det går att använda gift på ett ansvarsfullt sätt, säger stadsträdgårdsmästaren Nils Forsberg.

I Solna breder giftväxten ut sig över hela kommunen. Läsaren Satu Toivanen har, precis som förra året, skickat in bilder från Göran Perssons väg där de lömskt ståtliga växterna breder ut sig.

Hon är missnöjd med hur Solna stad sköter sin bekämpning.

– De är redan 1,5 meter höga här. Jag har bilder där min 9-åriga dotter står bredvid dem, man kan se att de är jättehöga.

Enligt Satu Toivanen har flera jättelokor huggits ner av kommunens personal, men man har inte tagit bort blomställningarna.

– De verkar inte förstå att de måste bort även dessa, annars börjar de ju att växa igen. Det här är någonting som staden är skyldiga att göra.

Hon menar att jättebjörnlokans utbredning är värre än någonsin och att den växer på mycket farliga platser.

– De växer intill stigen vid studentstugorna och där går det jättemycket människor. Jag fick också höra av en gammal kvinna att hennes cocker spaniel brändes av växterna, säger hon.

Jättebjörnlokans växtsaft kan ge svåra brännskador på såväl djur- som människohud. Därför är det varje fastighetsägares ansvar att ta bort växterna, enligt föreskrifter från Jordbruksverket.

Om en markägare inte vidtar åtgärder för att bekämpa jättelokan frivilligt kan länsstyrelsen förelägga om åtgärder genom Jordbruksverkets föreskrifter.

Nils Forsberg, stadsträdgårdsmästare i Solna, menar att det är helt fel att man inte plockat bort resterna efter nedhuggna lokor.

– Jag vet inte vad jag ska säga mer än att man inte ska göra så.

Han menar att staden just nu håller på att ta fram en ny bekämpningsplan, då de nuvarande metoderna inte har funkat.

– Man har haft en metod att man ska slå ner dem innan de går i friställning, att man ska svälta ihjäl jättebjörnlokan. Men det har inte varit så framgångsrikt som vi hoppats.

I den nya bekämpningsplanen ingår också en ny hemsida där stadens medborgare ska kunna klicka på en karta och rapportera bestånd med lokor.

– Vi ska få en bättre överblick över hela kommunen. Sen måste vi amordna bekämpningen med andra fastighetsägare, säger han.

När ska planen vara klar?

– Vi har inte sagt något datum, men den kommer inte att vara färdig till årets bekämpning.

Kan det bli aktuellt att använda gift?

– Jag tycker att vi bör överväga om det går att använda gift på ett ansvarsfullt sätt. Men det måste vara med minimal spridning så man får kontroll. Men vi har i dagsläget inte tillstånd att använda gift, säger han.

– På nåt sätt är det pest eller kolera, men det kan kanske vara värt att testa.

På Haga kulles norra sida breder vad som närmast kan beskrivas som en skog av jättebjörnloka ut sig.

Rein Mattson är en av Statens Fastighetsverks specialister inom park och landskap.

– Vi har uppmärksammat problemet i Hagaparken och kommer att bekämpa lokorna. Det är en gemensam fråga då de växer både på Statens Fastighetsverks och på Solnas mark, säger han.