Staden tvungen att ordna med boende

Lidingö stadshus
Anna Rheyneuclaudes Kihlman säger att det viktigaste är att ge de nyanlända tak över huvudet för att kunna börja jobba med integrationen. ”Uppsägning av korttidskontrakt kan ske men måste i så fall gå rätt till”, menar hon.
Flera av de som hyr fastigheter av staden är i samma situation som familjen Eriksson Rustan som mitt i tidigare berättat om, och är eller kan bli uppsagda från sitt boende. Anledningen är att Lidingö stad på grund av bosättningslagen är skyldig att ordna med boende till nyanlända.

Förra veckan skrev Mitt i om Uffe Rustan och hans två tonårssöner Linus och Rasmus som hyr ett boende av staden. Då det kommer att flytta in nyanlända blev familjen häromveckan uppsagda och ska flytta ut i slutet av augusti.

Med anledning av den så kallade bosättningslagen, som började gälla den 1 mars, är Lidingö stad – i likhet med alla andra svenska kommuner – skyldig att ta emot ett antal nyanlända varje år. De som staden tar emot är personer som har fått uppehållstillstånd.

Patrik Häggstrand är fastighetschef i Lidingö stad. Enligt honom har de många tuffa beslut att ta ställning till, vilket bland annat beror på stadens brist på bostäder.

– Att vi måste ta emot nyanlända är ett lagkrav och dessutom har staden en integrationspolicy att förhålla sig till. Får de här personerna ett tryggt boende kan de sedan lägga energi på att lära sig svenska, söka jobb och bli medborgare precis som alla andra. En bra integration kan vi aldrig förlora på, säger han.

De nyanlända kommer att få ett korttidskontrakt, precis som Uffe Rustan och alla andra som hyr av staden. När de blir uppsagda kommer de inte att erbjudas ett annat boende av staden.

– Staden har ett uppdrag att ordna bostad åt personer med särskilda behov och dit hör nyanlända. Övriga måste ta ansvar för sitt eget boende. Det är endast i undantagsfall som vi hyr ut vanliga bostäder och då är det alltid fråga om korttidskontrakt, något som hyresgästerna är väl informerade om. Det är förstås alltid beklagligt att behöva fatta den här typen av beslut, säger Patrik Häggstrand.

Enligt kommunstyrelsens ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M) arbetar staden intensivt med att ta fram bostadslösningar.

– Det viktigaste är att ge de nyanlända tak över huvudet för att sedan kunna börja jobba med integrationen. Det är det vi måste lägga resurser på nu. Vi måste titta brett men har yttersta respekt för de som tycker det är förfärligt med sådana här uppsägningar, säger hon.

Anna Rheyneuclaudes Kihlman betonar däremot att alla uppsägningar av stadens nuvarande hyresgäster självklart ska gå rätt till.

– Alla uppsägningar ska ske enligt konstens alla regler, har det skett tokigt i det här fallet få vi backa och kolla vidare på det, men det här är trots allt ett korttids- och rivningskontrakt. Får man ett rivningskontrakt kanske det är en signal på att man ska börja leta efter ett annat boende, säger hon.

Fakta

Bosättningslagen

Lagen började gälla den 1 mars.

Syftet med lagen är att förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden.

Antalet nyanlända beror på flera olika faktorer: kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan finns i kommunen.

Migrationsverket har, tillsammans med arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och kommunerna, ett gemensamt ansvar för bosättningen av nyanlända.

Från den 1 januari 2017 tar Migrationsverket över hela ansvaret för att anvisa nyanlända till en kommun.

Källa: Migrationsverket