Nu får Liljholmsbron nya stängsel – för att stoppa självmord

Skyddsstaketen på Liljeholmsbron är nu i färd med att byggas upp. ”För de flesta som hoppar är det ett väldigt impulsivt beslut. Byggs möjligheten bort kan man rädda liv”, säger Pirjo Stråte, ordförande i SPES.
Skyddsstaketen på Liljeholmsbron är nu i färd med att byggas upp. ”För de flesta som hoppar är det ett väldigt impulsivt beslut. Byggs möjligheten bort kan man rädda liv”, säger Pirjo Stråte, ordförande i SPES.
Arbetet med att förhindra självmord i Stockholm fortsätter. Just nu får Liljeholmsbron, som bro nummer tre, höjda stängsel.

– Det är otroligt viktigt att möjligheten att hoppa byggs bort, säger Pirjo Stråte, ordförande i riksförbundet för suicid prevention.

Hornstull

På Liljeholmsbron syns nu de första spåren av vad som kommer att bli ett skyddsstaket – som är betydligt högre än det nuvarande räcket. Antalet självmord i Stockholm har legat relativt konstant under 2000-talet – men arbetet med att få ner siffrorna fortsätter.

– Stakethöjningen är en del av ett suicidpreventionsarbete som pågått flera år, säger Lars Matz, broingenjör på trafikkontoret.

Liljeholmsbron är inte först med att få skyddsstaket. Redan 2012 uppmärksammade Kungsholmens brandstation att många hoppade från Västerbron.Stationen tog kontakt med trafikkontoret som först satte upp skyddsstaket på brons östra sida och på den västra ett år senare.

– Det dör fler personer genom självmord än i trafiken. Vi kände att något behövde göras, säger Peter Karlsson, enhetschef på Kungsholmens brandstation.

Stängslet minskade självmordsförsöken drastiskt. Året innan skyddstaket kom upp på Västerbron fick brandstationen in tolv larm om självmordsförsök här. Året efter var siffran tre.

– Det gav resultat direkt, säger Peter Karlsson.

I samma veva listade SPIS (Suicid Prevention i Stockholm) även andra platser som var extra utsatta för självmord och självmordsförsök och behövde åtgärdas.

Liljeholmsbron var en av de platserna. Nu är alltså staketet på väg upp och förra året utrustades även Skanstullsbron med samma typ av skyddsstaket.

Pirjo Stråte är ordförande för SPES (Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd). Hon tycker det är på tiden att staket kommer upp Liljeholmsbron.

– Det är jätteviktigt att vi bygger bort möjligheten att hoppa, säger hon.

Skeptiker tvivlar på att skyddsstaket skulle förhindra någon att ta sitt liv. Men Pirjo Stråte är övertygad om att de har önskad effekt.

– Självmord är ofta, men inte alltid, ett väldigt impulsivt beslut. Det rör sig om en kris på 20–30 sekunder och har man inte möjlighet att ta sitt liv då så går den över.

Pirjo StRÅte är tydlig med att liknande åtgärder behövs på fler ställen i Stockholm.

– Massor av platser måste åtgärdas, till exempel vid tunnelbana och järnväg. I stadsplanering ingår olycksrisk i beräkningarna, men inte självmord. Det kräver vi inom SPES att det ska göra.

Enligt Lars Matz tar det en till två månader innan skyddsstaketet är på plats på Liljeholmsbron. Därefter kan fler broar stå på tur – men det kommer att dröja.

– Det kommande året finns inga planer på samma sak på andra broar. Det är en fråga om prioriteringar och pengar, säger Lars Matz.

Pirjo Stråte är inte helt nöjd med hur arbetet prioriteras av politikerna i staden.

– Vi trycker på hela tiden att det behövs fler åtgärder, men man säger att det är en ekonomisk fråga. Men hur värderar man ett människoliv?

Fakta

300 självmord per år i länet

2014 begick 322 personer självmord i Stockholms län, och utöver det gjordes 100 självmordsförsök. Sifforna har varit relativt konstanta under 2000-talet.

Har man självmordstankar eller misstänker att någon i ens närhet har det kan man söka hjälp direkt på S:t Görans psykiatriska akutmottagning eller ringa 112.

Man kan också ringa till Nationella hjälplinjens telefonjour på 020-220060, anonymt och kostnadsfritt.

Källa: Källa: NASP