Min lokala hjälte

Stiftelsen sålde lägenheter till sig själva

Styrelsen gav attraktiva lägenheter till sig själva – som såldes till reapriser.
Styrelsen gav attraktiva lägenheter till sig själva – som såldes till reapriser.
Stiftelsen i Vasastan skulle ägna sig åt välgörenhet.
Istället sålde de attraktiva lägenheterna vid Odenplan till sig själva och sina släktingar.
Nu sparkas styrelsen efter en dom i tingsrätten.

Stiftelsen Ratzingers minnesfond förvaltar 19 lägenheter på Västmannagatan 61, en av Vasastans mest attraktiva adresser.

Enligt donatorn Hans Ratzingers testamente ska stiftelsen ägna sig åt välgörenhet och ge bidrag till bland annat ”Frälsningsarmén och forskning inom hjärt- och kärlsjukdomar”.

Men några sådana donationer har inte gjorts.

Sålde till sina egna barn

Istället har stiftelsens två styrelseledamöter ägnat sig åt en avancerad bostadsförmedling åt nära och kära. Under flera år delade styrelsen ut hyreslägenheter åt sammanlagt åtta släktingar, barn och kollegor, som de sedan sålde vidare som bostadsrätter till mycket låga priser.

När lägenheterna såldes till släktingarna var priset 43 700 kronor per kvadratmeter, motsvarande 2,2 miljoner för en tvåa på 50 kvadratmeter. På den öppna marknaden var priset det dubbla.

I december förra året sparkade Länsstyrelsen de båda styrelseledamöterna, ett beslut som nu får stöd i Stockholms tingsrätt. Enligt Länsstyrelsen har ledamöterna ”på ett mycket flagrant sätt brutit mot jävsbestämmelsen” och gett sig själva stora fördelar.

Skyldiga till jäv

Försäljningarna har styrts i detalj av de två ledamöterna, menar Länsstyrelsen. I december 2016 såldes lägenheterna till ett bolag där de båda satt i styrelsen. Samma dag sålde bolaget fastigheten och alla aktier till en nystartad bostadsrättsförening. Även här satt ledamöterna i styrelsen, tillsammans med en av deras sambos.

Ledamöterna ska också ha låtit topprenovera huset för 85 miljoner kronor innan de överlät lägenheterna till sig själva och sina släktingar.

”För stiftelsens bästa”

Ledamöterna i styrelsen berättar att de överlåtit lägenheter till sina närstående, men påstår att det var för stiftelsens bästa. Enligt dem var det nödvändigt att ombilda fastigheten för att göra sig av med de stora lån som stiftelsen dragit på sig efter renoveringen.

De påstår också att det varit svårt att sälja lägenheterna till utomstående personer.