Stilleben av Amelin var en förfalskning

Mannen trodde att han hade köpt en äkta Amelintavla för 80 000 kronor.

Men domen från Auktionsverket på Östermalm var hård – han hade åkt på en riktig blåsning.

2007 köpte mannen ett av Albin Amelins berömda stilleben på en auktion. I vintras såg han ett tv-program om förfalskade verk av konstnären. Mannen blev orolig och tog sin dyrgrip till Auktionsverket i Frihamnen för en bedömning.

– Experterna där dömde ut den som en förfalskning och nu finns den hos oss, säger polisen Lars Alm, chef för Stockholmspolisens godsspaningsgrupp som arbetar med förfalskningar.

Många Amelinmålningar på den svenska marknaden är förfalskade. I Västsverige erkände en man för några år sedan att han förfalskat 500 tavlor av konstnären. 50 av dem har hittats – 450 hänger antagligen fortfarande i svenska vardagsrum.

Mannen som lämnade in stillebenet har avböjt att prata med Lokaltidningen Mitt i, men han samarbetar med Stockholmspolisen för att kunna spåra ursprunget till förfalskningen.

Och polisen har förståelse för att få som köpt falsk konst är sugna på att prata med journalister.

– Det rör sig ofta om sorgliga omständigheter där några kanske till och med har lagt sina sista slantar på att investera i konst och så visar det sig vara en förfalskning, säger Lars Alm.

På Auktionsverket bekräftar man att det förekommer fall där konstägare ruineras. Men även i de fall där mer välbeställda tavelhandlare får en förfalskningsdom svallar känslorna ofta över.

– Många har sagt till hela sin familj att de har en äkta Amelin och kan bli helt förstörda när de får veta att den är förfalskad, säger Marc Maurie på Auktionsverkets konstavdelning.

Falska tavlor lämnas ganska ofta in till Frihamnen ­eller Nybrogatan där verket har sina lokaler. Tavlor av Dalí, Picasso, Billgren och just Amelin blir ofta förfalskade. Men vanligaste konstnären att imitera är Bengt Lindström.

– Jag skulle knappt våga köpa en tavla av honom i dag, säger Lars Alm.

Vilka som förfalskar konst är däremot svårt att svara på. Det kan handla om fattiga konstnärer som behöver pengar eller om privatpersoner som skriver dit en namnteckning på en tavla de hittat på en loppis.

– Organiserad konstbrottslighet har vi där­emot inte sett så mycket av än i Sverige. Men det vore konstigt om det inte förekommer med tanke på hur mycket pengar det rör sig om, säger Lars Alm.

Fakta

Förfalskning är ett brott

Signaturförfalskning kallas brottet där konstnärens namnteckning imiterats. Att imitera en känd konstnärs verk är i sig inget brott så länge imitatören inte skriver ursprungsmålarens namn på tavlan.

Försäljaren kan dömas för bedrägeri om denne sålt en tavla och vetat om att den inte var äkta.