Stockholm sämst på att sortera matavfall

Matavfall
Projektledaren Anna Folkesson visar var den nya anläggningen i Högdalen ska ligga.
Stockholm är sämst av de tre största städerna i Sverige på att sortera matavfall. Nu vill politikerna ändra på det - 2020 ska 70 procent av allt vårt matavfall återvinnas biologiskt.
Men det bygger på att det byggs en anläggning i Högdalen. Och det finns stor risk att den blir försenad.

Kastar du matrester rakt ner i soppåsen? Du är inte ensam, endast 18 procent av matavfallet i Stockholm sorteras. Det är betydligt sämre än i Sveriges andra två större städer. I Göteborg sorterades 38 procent av matavfallet 2015 och i Malmö drygt 40 procent.

– Det är jättedåligt och det finns flera orsaker till det. Stockholm har börjat sent att satsa på matavfallsinsamling, många städer ligger före. Sedan är infrastrukturen lite trixig att jobba med. Det är svårare än vad jag trodde när jag började, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd.

Det finns ett nationellt mål att minst 50 procent av matavfallet ska sorteras redan nästa år. För Stockholms del motsvarar det 48 000 ton. Det kan i sin tur generera 4 miljoner kubikmeter fordonsgas.

Men inte ens miljöborgarrådet tror att Stockholm klarar målet, men trots det siktar Stockholm ännu högre. År 2020 är tanken att 70 procent av matavfallet ska sorteras.

Matavfallet läggs i en gröna påse som sorteras ut på anläggningen i Högdalen.

Stockholms lösning är en anläggning för optisk sortering i Högdalen. Du sorterar matavfallet hemma genom att lägga det i en grön plastpåse. Sedan kastar du den gröna påsen bland de andra hushållssoporna. Alltihop transporteras till anläggningen i Högdalen. På anläggningen sorteras sedan de gröna påsarna ut. Det övriga hushållsavfallet kommer att gå på ett löpande band upp till nuvarande Fortums anläggning, som blir närmaste granne. Matavfallet skickas sedan vidare till en rötningsanläggning där det förvandlas till biogas som används som drivmedel och för gödning.

Risk för att anläggningen i Högdalen blir försenad

Enligt planen ska anläggningen vara klar sommaren 2019. Men av flera anledningar är risken stor att det blir försenat. Den anvisade marken har redan fått byta plats en gång eftersom placeringen krockade med den föreslagna tunnelbanedepån. Nu har Stockholm Vatten fått en ny markanvisning av Stockholms stad och bolaget har kommit överens med Fortum och Suez om att kompensera varandra med mark, men det finns risk för att parternas prisförhandling drar ut på tiden.

Det finns stora farhågor att vi inte kommer att hålla tidsplanen.

 Jan Ekvall, avdelningschef på Stockholm Vatten.

Det finns även stor risk för föroreningar i jordmassorna som behöver schaktas när anläggningen ska byggas. Och det finns dessutom risk för att placeringen krockar med den planerade tunnelbanedepån – igen.

– Det finns väldigt stora risker i tidsplanen. Hela detaljplaneprocessen har en förmåga att dra ut på tiden och vi måste ha särskilda miljötillstånd. Det finns stora farhågor att vi inte kommer att hålla tidsplanen, säger Jan Ekvall, avdelningschef på Stockholm Vatten.

Katarina Luhr bekräftar att förutsättningen för att Stockholm ska klara det uppsatta målet är avhängigt att anläggningen blir klar i tid.

Är det rimligt att Stockholm kommer att sortera 70 procent 2020?

– Än så länge är det som vi siktar på. Jag ser ingen anledning att ändra målet nu.

Ni har suttit vid makten i 2,5 år. Varför har det inte hänt mer?

– Vi jobbar på det, men det går för långsamt. Det finns en tröghet i systemet. Många måste bygga om soprum och liknande. Men det finns en grupp på sju personer som arbetar med det här. Vi har reglerat så att det är gratis med matavfallsinsamling för villor och billigare för de restauranger som väljer att sortera. Vi hoppas att det kommer att ge snabbt resultat.

Fakta

Göteborg steget före

I Stockholms innerstad har många fortfarande sopnedkast och 60 procent av fastigheterna har säckhämtning. Det sägs allmänt att infrastrukturen gör det omöjligt med kärl i innerstan. Men i Göteborg som också har en tät innerstad har man lyckats ersätta säckhämtningen med kärl helt och hållet.

– Vi började 2007. Det var inte helt utan problem, för en del fastighetsägare var det besvärligare. Men det finns många olika lösningar, ofta finns det möjligheter på innergården. Men det var mer snack innan än efteråt, folk är ganska påhittiga när det kom till kritan, säger Ronnie Ljung (MP), förste vice ordförande i kretslopp- och vattennämnden i Göteborgs stad.

Fakta

70 000 ton till Högdalen

Matavfall innehåller fosfor och kalium som är ändliga resurser.

Biogasen från rötning kan ersätta fossila bränslen. Biogas som fordonsbränsle minskar utsläppen av partiklar och kväveoxider.
Stadens mål är att 70 procent av matavfallet ska sorteras 2020. Det motsvarar 63 000 ton. Allt matavfall räknar man med att ta emot i anläggningen i Högdalen, som ska ha kapacitet att ta emot 70 000 ton.

212 av landets 290 kommuner samlar in matavfall. Regeringens nationella mål är att 50 procent av allt matavfall ska sorteras 2018.