Stockholmskiosken som blev en flopp

Den enda Stockholmskiosken som just nu används fungerar som biljettkassa vid Vanadisbadet.
Den enda Stockholmskiosken som just nu används fungerar som biljettkassa vid Vanadisbadet.
"Stockholmskioskerna" skulle massproduceras, synas i stans alla gathörn och göra kioskdrivandet billigare och enklare.

Sex av totalt sju kiosker står idag oanvända – nedpackade på ett lager.

Kostnaden: 4,5 miljoner kronor.

Det var hösten 2012 som konceptet ”Stockholmskiosken” presenterades med buller och bång av politikerna.

Ett nytt regelverk kring tillfälliga bygglov gjorde att många kiosker i stan riskerade att stängas. Nu skulle stan i stället presentera, och producera, en arkitektritad kiosk som sedan skulle gå att hyra för en billig penning.

Målet var massproduktion och staden budgeterade 1 miljon kronor till en arkitekttävling där tre bidrag valdes ut av totalt 146.

2014 byggdes de sju första kioskerna till en kostnad av 3,5 miljoner. Invigningen hölls på Hötorget där den första visades upp för allmänheten.

Men var är kioskerna i dag och vart tog massproduktionen vägen? Korvmojen runt hörnet ser ju likadan ut fortfarande?

När Mitt i börjar gräva i vart stockholmskioskerna tagit vägen hittar vi bara en enda kvar i stadsmiljön – en biljettkassa vid Vanadisbadet.

Enligt Linda Laine, pressansvarig på Fastighetskontoret, är sex av de sju kioskerna just nu nedpackade på ett lager.

– Vi har använt flera av dem på Brunkebergstorg sommaren det var aktiviteter där och även använt dem till tillfälliga evenemang. Just nu diskuterar vi var man skulle kunna ställa upp dem och vilket användningsområde de ska ha. En möjlighet är något av strandbaden, säger hon.

Visionen för projektet var att kioskerna skulle börja massproduceras och sedan hyras ut till privata näringsidkare. Men det är inte längre aktuellt.

– Någon massproduktion är inte förestående. De första prototyperna togs fram som ett pilotprojekt. Nu vet vi att det är ganska komplext med upplåtelser och bygglov. Vi har också svårt att få ekonomi i arbetet, säger Linda Laine.

Hyran av en kiosk skulle, enligt fastighetskontorets beräkningar, bli omkring 200-300 000 per år. En saftig summa för en vanlig kioskägare.

Det var Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) som hårdast drev frågan om stockholmskioskerna när idén först presenterades 2012. Richard Bengtsson (L), vice ordförande i fastighetsnämnden, tycker fortfarande att idén är bra.

– Jag tycker att det är en alldeles utmärkt idé att skapa en fin och snygg byggnad som man känner igen och dessutom underlätta för näringsidkare att hyra den för rimlig penning, säger han och fortsätter:

– Att det inte finns ekonomi i de sju som togs fram inledningsvis är inte så himla konstigt. De får ju bära hela utvecklingskostnaden. Man behöver se över om massproduktion krävs, hur beståndet av kiosker är och vilka som är uttjänta i dag. Min bild är att det finns ett behov.

Han är kritisk till att fastighetskontoret inte redovisat för politikerna vart kioskprojektet tagit vägen.

– På nästa nämnd kommer jag att be förvaltningen om en redovisning. Jag kommer också att be dem att återuppta arbetet med kioskerna och att placera två av de som finns i dag vid Fridhemsplan, där man pratat om att riva två kiosker och där behovet uppenbart finns, säger Richard Bengtsson.