Misha får ingen plats på stödboende – tvingas från sin familj

Pojke nekas gruppboende, Mamma Marketta Segerberg, sonen Misha Hedin, katten Puma.
Marketta Segerberg kämpar för att sonen Misha inte ska tvingas flytta till Strängnäs.
Misha Hedin har god kontakt med familjen i Traneberg och trivs bra på sin praktikplats. När Bromma stadsdelsnämnd nekar honom boende i Hässelby tvingas han lämna allt – och flytta till Strängnäs.

Misha Hedin har åkt från elevhemmet i Sollentuna och är på besök hos sin mamma i Traneberg över eftermiddagen. Tillsammans sitter de vid köksbordet och pratar.

Framför dem ligger en tjock bunt med papper. Där finns alla turer mellan dem och ungdomsenheten på Bromma stadsdelsförvaltning nedskrivet. Misha Hedin har en funktionsnedsättning, autism och adhd och behöver stödboende.

Pojke nekas gruppboende, Mamma Marketta Segerberg, sonen Misha Hedin, katten Puma.Pojke nekas gruppboende, Mamma Margetta Segerberg, sonen Misha Hedin, katten Puma.

Margetta Segerberg med sonen Misha Hedin. Foto: Pekka Pääkkö.

Den 16:e juni tar 19-åringen studenten och måste då flytta från sitt boende i Häggvik. I flera månader har hans mamma letat efter en ny plats åt honom i Stockholms län.

– Jag vill att han ska bli självständig, säger Marketta Segerberg.

Platsen i Stockholm för dyr

Efter en lång tids väntan och flera löften om plats i Stockholm kom en öppning om ett boende i Hässelby. Pappren började förberedas. Misha Hedin, som har fått en praktikplats inom daglig verksamhet, såg fram emot att få fortsätta jobba.

Då kom kallduschen.

Boendeplatserna i Stockholm är få och platsen på boendet i Hässelby var för dyr, tyckte Bromma stadsdelsförvaltning, som nu vill tvångsplacera Misha på ett boende i Strängnäs, drygt sex mil bort.

Misha Hedin, som suttit tyst med mobilen en stund, tittar in i kameran.

– Jag vill inte flytta, säger han.

Pojke nekas gruppboende, Mamma Marketta Segerberg, sonen Misha Hedin, katten Puma.

Misha nekas gruppboende i Hässelby. Foto: Pekka Pääkkö.

Marketta Segerberg förstår inte hur det ska fungera med en flytt. I hela Mishas liv har han haft sin mamma, syster och pappa nära.

– Jag tycker att det är fräckt att dra upp min pojke med rötterna. Han har hela sin familj här och har fått två kompisar. Det var inte lätt, säger hon.

Marketta Segerberg beskriver sin son som en positiv kille som, trots att hans pappa är cancersjuk, hittar glädjen i små saker.

– Han tycker om att simträna och han älskar att åka tunnelbana. Han är nästan helt besatt i tunnelbanan, säger hon.

Den senaste tiden har Mishas humör dock svängt kraftigt. Enligt LSS-handläggarens anteckningar har han varit orolig och utåtagerande efter beskedet om tvångsflytten.

Eva Torstensson, chef på ungdomsenheten på Bromma stadsdelsförvaltning, säger att de alltid tar hänsyn till närheten till familj när de söker boende.

– I första hand försöker vi alltid placera i något av Stockholms stads upphandlade boenden. I vissa fall finns inga platser att tillgå i Stockholm och vi behöver då söka platser längre ut, säger hon. 

I anteckningarna från ungdomsenheten står att Misha ska vara ”glad över att ha fått en plats”.

Måste flytta hem om han tackar nej

Om Misha Hedin tackar nej till platsen måste flytta hem till sin mamma igen. Men det är inget alternativ.

– Då måste jag klara hela tillvaron själv. Som jag har slitit för att han ska kunna flytta, säger Marketta Segerberg.

Pojke nekas gruppboende, Mamma Marketta Segerberg, sonen Misha Hedin, katten Puma.

Marketta Segerberg har försökt nå Brommas politiker. Foto: Pekka Pääkkö.

För att försöka ändra beslutet från ungdomsenheten har hon försökt nå Brommas politiker och tjänstemän. Men något svar har hon inte fått.

– Det är som att prata med en vägg. Man känner att man är helt maktlös och att inget man säger spelar någon roll. Det är pengarna som styr, inte Mishas bästa, säger Marketta Segerberg.