Så ska staden stoppa skadegörelse och klotter

På Ulriksdalsskolan finns idag övervakningskameror.
På Ulriksdalsskolan finns idag övervakningskameror.
På bara ett år har Solna stads kostnader för skadegörelse mot stadens fastigheter ökat med över en halv miljon. Bakom kostnadsökningen ligger en inbrottsvåg mot skolorna samt ett ökat antal fall av glaskrossning.
Nu ska staden arbeta med attitydförändring hos eleverna för att få stopp på vandaliseringsvågen.

Från 2,1 miljoner per år till 2,6 miljoner per år – så ser den senaste kostnadsökningen för vandalisering av stadens lokaler ut. Bakom ökningen ligger en trend med ökad skadegörelse.

– Vi ser i Solna, och i andra kommuner också, att skadegörelse är något som är stegrande. Även om kostnaderna har ökat så är en halv miljon kronor ingen jättesumma i sammanhanget. Men det är en tydlig signal om att utvecklingen går åt fel håll, säger Marcus Qvennerstedt, säkerhetschef på Solna stad.

Solna stad äger ett stort antal fastigheter, som inhyser skolor, förskolor, idrottsanläggningar och äldreboenden, som ofta utsätts för vandalisering.

– Det gäller framförallt våra skolor, där den absoluta majoriteten av skadegörelsen sker, säger han.

Glaskrossning kostar mest

I utgiftsposten ”skadegörelse på fastighet” räknas flera typer av vandalisering in: glaskross, klottersanering och övrig skadegörelse. 2016 hade man budgeterat för 2 502 000 kronor, vilket överskreds då notan slutade på 2 636 000 kronor.

Den största delen utgörs av glasmästerikostnader, sammanlagt 1,6 miljoner kronor, och klottersaneringen stod för 465 000 kronor.

Övrig skadegörelse landade på 50 000 kronor.

– Där ryms allt mellan himmel och jord. Söndersargade dörrar, söndersparkade väggar, sönderslagna möblemang. All typ av skadegörelse inne i skolorna som inte är vanligt slitage, alltså när man medvetet går in för att sabba och förstöra, säger Marcus Qvennerstedt.

Den största delen av glaskross och klotter sker dock efter skoltid.

Fakta

Kostnader för vandalisering

Januari-december 2015
2 133 000 kronor
Januari-december 2016
2 636 000 kronor

Källa: Solna stad

Inbrottsvåg mot Solnas skolor

Under hösten och våren har även en inbrottsvåg dragit över Solnas skolor. Vågen tog slut först när man satt in ökad bevakning.

– Vi hade ett antal inbrott under slutet av förra året och början på detta år. Sen lugnade det ner sig då vi satte in fast bevakning med synliga väktare både invändigt och utvändigt.

En del kallar detta för pojkstreck, vad säger du om det ordvalet?

– En del av de inbrott som skett verkar helt oplanerade, eftersom de inte får med sig något av värde. De har mest brutit sig in och sabbat i stället, så det ligger på intelligensnivån pojkstreck. Men att kalla det för pojkstreck är att negligera problemet och att man bagatelliserar det, när man snarare ska ta det på största allvar. Det har jag fört fram till stadsledningen. Vi kan inte blunda för detta eller avfärda det som pojkstreck, säger Marcus Qvennerstedt.

Mer kameror och bättre bevakning

Med en rad nya insatser ska skadegörelsen elimineras.

– På kort sikt ska vi se över kameraövervakning, både invändigt och utvändigt, om vi får tillstånd. Där hoppas vi på en eventuell avskräckande effekt. Vissa skolor har redan i dag kameror, säger han.

– En annan snabb åtgärd är att byta ut vissa extra utsatta glaspartier mot polykarbonat. I längden blir det billigare, fortsätter han.

På längre sikt vill man även utöka bevakningen av skolorna.

– Vi vill sätta in fast bevakning, punktbevaka vissa byggnader. Men det är en kortsiktig lösning egentligen, vill man sätta in det långsiktigt under flera nätter så drar det iväg kostnadsmässigt.

I stället för slumpvis rondering skulle det dock bli effektivare att ha en dagbil och en nattbil med dygnet runt-täckning.

– Det kan bli mer en social rondering, att möta ungdomar där de samlas och ta ett snack. Avdramatisera uniformsyrket, säger han.

Eleverna ska utbildas i etik och moral

Det viktigaste arbetet tror han därför måste handla om attitydförändringar och ett nytt ”triumvirattänk”, där stad, polis och civilsamhälle arbetar ihop – erfarenheter som Marcus Qvennerstedt tagit med sig från tiden som säkerhetschef i Botkyrka.

– Där hade vi mentorskap för våldsprevention, det vill säga att man gör högstadieelever till mentorer för mellanstadieelever. Att de sitter ner tillsammans och pratar värdegrunder kring genus, etik och moral. Det hade bra effekt i Botkyrka, säger han.