ANNONS

”Vi borde ha större inflytande i besluten”

Cecilia Obermüller, ordförande i Brommas stadsdelsnämnd.
Cecilia Obermüller, ordförande i Brommas stadsdelsnämnd, vill ha mer beslutsmakt lokalt.
Ett byråkratiskt monster eller en nödvändig demokratireform?
Stadsdelsnämnderna fyller 20 år - men alla vill inte att Bromma ska ha sin egen.
ANNONS

Den 1 januari 1997 delades Stockholm in i 24 stadsdelsområden. Syftet med reformen var bland annat att stärka den lokala demokratin och möjligheten till delaktighet bland medborgarna i stadsdelen. Drivande var Socialdemokraterna som vann valet 1994.

”Som det är nu ska staden bestämma om ett cykelskjul ska byggas i Blackeberg, det är inte optimalt” – Cecilia Obermüller, stadsdelsnämndens ordförande

 

Cecilia Obermüller (MP), ordförande i stadsdelsnämnden i Bromma, har varit med från början och minns tillbaka.

– Jag valde faktiskt att engagera mig politiskt just för att stadsdelsnämnderna skulle införas. Det var ju mina parker, skolor och grannar, och jag hade koll. Så möjligheten att kunna påverka på en så lokal nivå blev avgörande för mig, säger Cecilia Obermüller.

Nämnderna fick ansvar för nästan allt. Kulturen, skolorna, biblioteken, snöröjningen, parkerna och gatorna. Sedan dess har vissa områden återcentraliserats, exempelvis skola och trafik.
Men enligt Cecilia Obermüller borde man tvärtom ge mer ansvar tillbaka till stadsdelarna.

– Alla som sitter i Bromma stadsdelsnämnd bor någonstans i Bromma. Vi har kontakter på skolor, känner föräldrar, är delaktiga i föreningar och har koll på det lokala närings- och föreningslivet. Då borde vi rimligtvis ha större inflytande när olika beslut tas. Åtminstone i mindre ärenden. Som det är nu ska staden bestämma om ett cykelskjul ska byggas i Blackeberg, det är inte optimalt, säger hon.

Berit Svedberg höll i utredningen som ledde till stadsdelsreformen 1997. Hon beskriver det hela som en total omvandling mot hur saker tidigare hanterats.

– Allt som kunde decentraliseras skulle decentraliseras tills man kunde bevisa motsatsen. Det betydde att väldigt mycket lades ut på stadsdelsnämnderna, och det var verkligen en lokal demokratireform, säger hon, och tillägger:

ANNONS

– Många slöt upp bakom reformen. Även oppositionen satt med i diskussionerna. Och även om reformen har förändrats ganska kraftigt har den överlevt, 20 år senare. Det säger någonting.

Vill minska till fem stadsdelsnämnder

Att dela upp den lokala politiken i stadsdelsnämnder var ett kontroversiellt projekt, och under de 20 år som passerat sedan införandet har röster höjts för att ändra i systemet. Liberalernas Jan Björklund, som då var oppositionsborgarråd, sa 2004: ”Klyftorna mellan olika stadsdelar har ökat kraftigt. Byråkratin har ökat, men inte demokratin.”

”Det handlar om att spara på central byråkrati. Man skulle spara runt 200 miljoner kronor – Joakim Larsson (M), oppositionsborgarråd”

I dag är det i stället Moderaterna som driver på frågan om att slopa stadsdelsnämnderna. De vill att nämnderna ska minska från 14 till 5.

– Det handlar om att spara på central byråkrati. Man skulle spara runt 200 miljoner kronor, säger Joakim Larsson (M), oppositionsborgarråd.

Riskerar det inte att öka distansen mellan medborgare och politiker?

– Det tycker inte jag. Stadsdelsnämnderna är en funktion som är en förlängd arm till kommunfullmäktige där man har möjlighet att träffa de lokala politikerna. Men det ska man kunna göra även om stadsdelarna är större.

Alliansen är dock inte överens i frågan. Liberalerna är emot vilket skulle göra det svårt för de övriga Allianspartierna att förändra systemet även vid en valvinst 2018.

Cecilia Obermüller är starkt kritisk till att banta ner stadsdelsförvaltningarna.

– Nej, det tycker jag vore väldigt dumt. Bromma har snart 80 000 invånare, vilket är lika mycket som i en mellanstor svensk stad. Det finns ett värde i närhetsprincipen som man skulle tappa med jättestora stadsdelar. Det finns en bykänsla även inom Stockholm och många engagerar sig för sitt närområde. Det ska man ta vara på, säger hon.

Så planerades Bromma 1997

När Bromma fick sin stadsdelsnämnd gjordes samtidigt ett områdesprogram där man skissade på framtidens Bromma.
Vissa av projekten har förvekligats, medan andra tycks ha gått i stå.

1) Bromma flygplats
I områdesprogrammet för Bromma anno 1997 läggs stor vikt vid Bromma flygplats vara eller icke vara. ”Den stora frågan är naturligtvis hur Bromma flygfält kan bebyggas och utvecklas om flygtrafiken läggs ner”. En fråga som, 20 år senare, knappast har fått ett svar. Miljöpartiet vill avveckla flygplatsen och bygga bostäder. Centerpartiet vill göra detsamma, men första efter att nuvarande arrendeavtal går ut 2038. I höstas påbörjades en upprustning av flygplatsen i miljardklassen. En oklar situation, helt enkelt.

2) Snabbspårvägen

I programmet nämner man en snabbspårväg som ska byggas ut från Alvik, genom Ulvsunda industriområde och fram till Solna centrum. Spårvägen, eller tvärbanan, blev mycket riktigt verklighet, även om den fortfarande, 20 år efter planeringsstadiet, inte fungerar som den ska på grund av fel med signalsystemen.

3) Huvudstaleden – Tritonbron
I programmet nämns projektet Huvudstaleden-Tritonbron, en trafikled från Bromma till Pampas som skulle avlasta de redan då vältrafikerade vägarna i Västerort. I projektet planerades bland annat en förgrening mot Tritonvägen en ny bro som skulle byggas i Ulvsunda industriområde. Den delen finns dock inte med i planen längre, eftersom man i stället använder marken till bostadsbyggande.