Större klasser får föräldrar att rasa

Klasserna på Hanvikens skola blir för stora, tycker flera föräldrar.

Tre klasser slås i höst ihop till två.

– Vi blev skogs­tokiga när vi fick ­höra det, säger Mats Adolfsson, pappa till Emil i 3c.

I årskurs tre har 66 elever fördelats på tre klasser.

Till hösten räknar skolan med att några elever söker sig till andra skolor. De som stannar kvar, cirka 60 elever, fördelas på två klasser.

I stället för 22 elever i varje klass blir det alltså uppåt 30 i årskurs fyra.

– Det blir svårt att få plats med så många elever i klassrummen men det allvarligaste är naturligtvis att pedagogiken blir lidande. Om min son får konkurrera med ytterligare sju åtta nya elever säger det ju sig självt att han får mindre tid med sin lärare. All forskning visar att det är förkastligt att ha så många som 30 elever i en klass, säger Mats Adolfsson.

Han är inte ensam om att vara upprörd. Minst ett tiotal föräldrar har mejlat till skolan och kommunen.

Rektor Cathrine Sahlsten medger att det blir fler elever per klass.

– En del elever har sökt sig till andra skolor varför vi beräknar att det blir 58 eller 59 elever i årskurs 4. Vi kan inte ha för små klasser – vi måste få ihop resurserna så att de räcker till all undervisning. I vissa ämnen kommer vi att kunna dela in eleverna i mindre grupper. Ibland kommer de att vara många och ibland färre.

Cathrine Sahlsten känner sig säker på att lösningen till slut blir bra för eleverna.

– Ibland är det bra att det blir nya grupperingar, det kan vara jobbigt men det är också bra att allt inte bara rullar på. Eleverna verkar i alla fall trygga med det här, det är mer på föräldranivå det verkar oroligt.

Tyresö kommuns budget gick förra året plus med 94,8 miljoner kronor. Mats Adolfsson tycker att en del av överskottet borde användas till skolan.

– Jag förstår ju också att man måste ha en buffert, men gör man ett sådant överskott finns det ju pengar att plocka av, då har man tagit i för mycket i sin iver att spara. Man går till val på att man vill satsa på vård, skola och omsorg och så gör man tvärtom, säger han.

Kommunalrådet Fredrik Saweståhl (M) poängterar att kommunen behöver ett överskott med omkring 2 procent per år för att ha råd att betala framtida pensioner.

Dessutom var en stor del av överskottet, 52,5 miljoner kronor, pengar från mark som kommunen sålde.

– De intäkterna fanns bara 2011 – inte i år. Vi kan inte använda tillfälliga pengar till att skaffa oss fasta kostnader – då kommer det att gå väldigt illa, säger han.