Straffet mot förföljare – som aldrig används

Kontaktförbud i kombination med elektronisk fotboja skulle leda till mindre hot och förföljelse, var tanken. Men sedan lagen trädde i kraft hösten 2011 har ännu ingen av Stockholms läns tingsrätter utnyttjat möjligheten.

– Man ska inte behöva vara rädd hela tiden och jag tror att många kvinnor hade känt sig säkrare med fotboja, säger Sara.

Sara, som egentligen heter något annat, lever med sin son, båda med skyddande identiteter. För henne hade möjligheten att få en fotboja utfärdad mot sin förra sambo, som har kontaktförbud, kunnat förändra deras situation.

– Han hotade att döda mig och ta min son ifrån mig.

Hon berättar att familjen tvingats flytta och starta om flera gånger när exsambon hittat dem. Bland annat har han sökt upp sonen när han varit ensam – något som hade varit betydligt svårare om han hade fotboja, menar Sara.

För att utfärda fotboja krävs först ett kontaktförbud, sedan ett utvidgat och i ett tredje steg ett särskilt utvidgat förbud. Det kan handla om hur nära personer med förbudet får vistas i anslutning till den utsatta personen. Lagen trädde i kraft 2011 men upphandling av fotbojorna havererade och tekniken kom på plats först under 2013. Därefter har sex fotbojor dömts ut i Sverige, men ännu ingen i Stockholms län, visar Åklagarmyndighetens statistik.

Hade Saras förra sambo fått fotboja så hade hon kanske sluppit flytta och polisen skulle ha larmats om han kom nära, menar hon.

– Men det var ingen som ens nämnde för mig att det gick att söka utvidgat, man måste ta reda på allt själv. Det är bristfällig information från polisens och åklagarens sida, säger hon.

Malin Arentoft, kammaråklagare i City, berättar att utvidgade förbud sällan utfärdas.

– Ofta hamnar man i den situationen att är det så akut att någon fortsätter begå brott trots kontaktförbud så slutar det nog med att man blir frihetsberövad, säger hon.

Polisen har dock fört dialog med Justitiedepartementet om att sänka kraven för att utfärda kontaktförbud med fotboja, berättar Ulf Haquinius som är regional samordnare för brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet i region Stockholm.

– Det handlar om lagstiftningen men också oss inom polisen, vi skulle kunna jobba mycket mera aktivt med att följa upp de kontaktförbud som bli utdömda, säger Ulf Haquinius.

Som exempel ger han en bättre dialog med åklagaren vid överträdelser, där polisen skulle kunna ligga på och föreslå utvidgade förbud och fotboja.

Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) har bland annat framfört att det är angeläget att analysera vilka skäl som ligger bakom den begränsade användningen.

– Det finns därför behov av att undersöka om kraven för att använda fotbojan vid kontaktförbud är för höga. Ett sådant utredningsarbete inleds under våren 2016, säger hans pressekreterare Sofie Rudh.