Min lokala hjälte

Succé för adhd-föreläsning

Georgios Karpathakis visar under sin föreläsning hur adhd:n påverkar honom i olika situationer i livet.
Georgios Karpathakis visar under sin föreläsning hur adhd:n påverkar honom i olika situationer i livet.
Vid 25 års ålder fick ­Täbybon Georgios ­Karpathakis diagnosen adhd. Den föregicks av tuffa år på grund av hans beteende och reaktioner på en oförstående omgivning.

Nu drar hans föreläsningar fulla hus.

­­Han är inte helt okänd för Lokaltidningen Mitt i:s läsare, Georgios Karpathakis. Redan i juni 2012 skrev vi om hans historia och hans kamp för upprättelse från Täby kommun. Under hela sin barndom hade han problem med koncentrationen, sömnen, impulskontrollen, kompisrelationer och framförallt skolan.

Trots otaliga kontakter med ­socialtjänst, kuratorer och psykologer fick han inte sin adhd-diagnos förrän han var vuxen.

Han menar att diagnosen kunde ha ställts tidigare och därmed besparat honom och hans omgivning lidande.

Hans krav på upprättelse kom för sent men de framgångar han haft med sin Facebook-sida Under­bara adhd och i sitt yrkesliv har delvis ändå gett honom den.

– Facebooksidan har 10 800 följare och är den största adhd-gruppen i Sverige och dessutom en av de största bloggarna i ämnet, ­säger han under en kort pratstund när Mitt i träffar honom före hans föreläsning.

För vid sidan av sitt jobb som projektledare på en PR-byrå åker den 27-årige Täbybon runt och ­föreläser om adhd och berättar sin egen historia.

I förra veckan var han i Vasastan och samtliga 65 biljetter var slut.

Med emfas och humor berättade han om struligheterna som ledde fram till alkoholmissbruk och ett självmordsförsök i vuxen ålder.

– Vi har skolplikt och alla barn rätt till en likvärdig skolgång. Men jag kontaktas dagligen av barn och ungdomar som har det mycket svårt.

Sedan tre år tillbaka, i samband med en ny lag, har Täby kommun en anhörigkonsulent som ska arbeta för att underlätta livet för personer med neuropsykiatriska handikapp som exempelvis adhd.

Sanna Öhman arbetar med före­läsningar, nätverk och samtalsgrupper för de anhöriga.

– Det yngsta barnet som har en förälder med är bara 5 år, den äldste är 55. Hans mamma är i 80-årsåldern. De här grupperna betyder mycket för förståelsen av de här diagnoserna.