Min lokala hjälte

Succé när Arja firade i Täby

– Vi var 20 personer som satt i vårt kök och sjöng finska 50-talsschlager.

När Arja Saijonmaa var i Täby för att fira finska föreningen blev det efter­fest hemma hos Raija Sandgren i Ensta.

Finska föreningen i Täby har funnits i 40 år och för att fira det ordnades nyligen en konsert i Tibble kyrka. Det blev knökfullt. Samtliga 400 biljetter var sålda för det var en stor finsk musikikon som sjöng.

– Jag har alltid tyckt om Arja Saijonmaa och när hon uppträdde på Hässelby slotts folkfestival i somras kunde jag inte låta bli att gå fram och fråga henne om hon ville sjunga på vår jubileumsfest. ”Jag kommer”, svarade hon genast. ”Tala bara om vilken lokal och vilken tid”.

Raija Sandgren är mycket nöjd med konserten.

– Hon sjöng i en och en halv timme utan paus och sedan signerade hon sina skivor. Mellan låtarna berättade hon om de här 45 åren som hon sjungit i Sverige. Om samarbetet med Mikis Theodorakis och framgångarna med Violeta Parras ”Jag vill tacka livet”.

Men när konserten var slut i Tibble kyrka så var kvällen definitivt inte det.

– Arja och hennes pianist Petri Somer ville gärna komma hem till oss på efterfest. Så tillsammans med dem och ett 20-tal aktiva från föreningen samlades vi och sjöng finska 50-talsschlagrar i mitt kök från halv tio på kvällen till halv tre på natten. Det var fantastiskt!

Finska föreningen i Täby bildades 1975 och nio år tidigare kom Raija till Sverige från Finland. Efter två år flyttade hon ihop med sin man som kommer från Täby.

– Det var inte så lätt att vara finsk här i Täby då. Våra barn blev trakasserade när de skulle gå på hemspråksundervisning så jag lät dem sluta. Finska föreningen behövdes och nu har vi så roligt tillsammans. Vi har julfester och firar mors dag och reser till Åbo, Helsingfors och Riga ihop.

Raijas dotter Hilda Sandgren är Arjas bokningsagent och det var hon som tipsade sin mamma om att Arja skulle sjunga på festivalen.

– Men där tog min mamma över, skrattar Hilda. Mamma har pratat om Arja och lyssnat på hennes låtar sedan jag var barn. Jag är imponerad av henne. Det är fantastiskt med en arrangör som brinner så mycket.

Hilda minns att hennes mamma inte tyckte att hon skulle få hemspråksundervisning i finska.

– Fast jag ville lära mig finska. Jag gick i Täby musikklasser och där gick det bra.