Nya fällor dödar 105 råttor i månaden

August Karlsson på Nomor jobbar med skadedjursbekämpning. På bilden håller han i styrenheten till en fälla i en brunn som stänger all råttrafik in i industriområdet nordväst om Jakobsbergs centrum.
August Karlsson på Nomor jobbar med skadedjursbekämpning. På bilden håller han i styrenheten till en fälla i en brunn som stänger all råttrafik in i industriområdet nordväst om Jakobsbergs centrum.
Fällan sitter snett ner åt vänster och aktiveras först när brunnslocket är på och det är mörkt.
Fällan sitter snett ner åt vänster och aktiveras först när brunnslocket är på och det är mörkt.
Skadedjurbekämparna tar i bland bilder på "fångsten". Här är ett exempel.
Skadedjurbekämparna tar i bland bilder på "fångsten". Här är ett exempel.

Mitt i skrev om råttläget i Jakobsberg i november i fjol. Då hade kommunen fått in 53 klagomål under året. De flesta gällde gnagare i Riddarparken.

Kommunen, Citycon och Järfällahus bad sina skadedjursbekämpningsföretag att försöka döda så många råttor som möjligt. Det fungerade till en början, men gnagarna kom tillbaka så småningom.

Då ändrade man taktik. Skadedjursbekämparna från företaget Nomor satte ut fem giljotinfällor i avloppssystemet vid industriområdet nordväst om Jakobsberg. Tre av fällorna flyttades senare till Riddarparken.

Taktiken tycks ha haft effekt. I år har det kommit in ungefär 25 klagomål angående råttor, inte ens hälften jämfört med förra året.

– Vi har gjort satsningar. Min uppfattning är att läget förbättrats, säger Agneta Dahlgren, miljö- och kvalitetsansvarig på kommunen.

Giljotinfällorna känner av råttornas rörelser och kroppsvärme. När fällan känner av en råtta skjuter den ut trubbiga spjut i över 120 kilometer i timmen. Spjuten är utformade för att krossa råttans skelett utan att gå igenom pälsen. Råttorna dör direkt och spolas sedan bort med avloppsvattnet. Just den ögonblickliga döden är viktig.

– När vi sätter upp klassiska råttfällor ska de kontrolleras dagligen. Om råttan träffats fel och inte dött blir det djurplågeri, säger August Karlsson, ansvarig drifttekniker på Nomor.

Fällorna förhindrar all råttrafik in i industriområdet och bekämpar problemet med råttor i Riddarparken. Sedan de installerades i slutet av augusti i fjol har de fem fällorna tillsammans dödat ungefär 1 700 råttor – i snitt på 105 råttor i månaden.

De flesta av råttorna i avloppen tar sig inte upp till marknivå, men att döda dem förbättrar ändå problemen.

– De råttor vi ser på marknivå är bara toppen av isberget. Om isberget blir mindre blir också toppen det, säger August Karlsson.

Användandet av giljotinfällorna innebär att Järfälla ligger i framkant när det gäller råttbekämpning, eftersom fällorna varken är miljöfarliga eller plågsamma för råttorna, vilket råttgift är.

Både Nomor och Anticimex utför också råttsaneringar på andra sätt i Järfälla, exempelvis genom att vittja vanliga råttfällor.

Järfällas invånare kan också dra ett strå till stacken, framför allt genom att inte mata fåglar, då det mest gynnar råttorna.

För första gången sedan 1930-talet har det konstaterats att det finns råttor som bär på smittan Leptospira – som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människan. I en studie gjord av Uppsala universitet, i samarbete med Anticimex, har man kunnat påvisa att det finns råttor som bär på antikroppar mot bakterien Leptospira. Råttorna som har undersökts finns i både Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det är en alarmerande ny kunskap, när vi vet också vet att råttpopulationen ökar hela tiden. Men samtidigt ska man inte överreagera. Det är bra och viktig kunskap, men inget som bör oroa den stora allmänheten, säger Thomas Persson Vinnersten, som är biolog på Anticimex.

Av de 30 råttor som undersöktes var det 13 procent av dem som testades positivt för den allvarligaste varianten av bakterien. I värsta fall kan en smittad människa få hjärnhinneinflammation eller Weils sjukdom, som kan vara dödlig. I andra fall kan man få influensaliknande symtom, eller inga alls.

– Det är väldigt olika. Smittan sprids via råttornas urin och bakterierna kan leva väldigt länge i stillastående vatten. Om man vistas i sådana miljöer där man vet att råttor finns är det bra att vara noga med sin handhygien.

Att förebygga så att råttorna inte trivs i vår närmiljö är ett viktigt arbete. Det är också viktigt att öka kunskapen kring smittspridningen, och hur man hanterar smittade personer.

– Det finns egentligen oändligt med resurser för råttorna och det är väldigt svårt att få ner dem till noll. Det man kan göra är att ta bort givna matstället, klippa ner tät vegetation och exempelvis vara försiktig med att mata fåglar.

Se filmen om superfällorna i Jakobsberg här.