ANNONS

Sveriges första kärnreaktor låg i centrala Stockholm

Reaktorhallen under KTH där R1 en gång stod. Leif Handberg, universitetslektor och eldsjäl om hallens omvandling till kulturscen.
Reaktorhallen under KTH. Här låg en gång i tiden R1 innan reaktorn monterades ner.
25 meter under KTH låg Sveriges första kärnreaktor.
Än i dag finns rester från en svunnen tid kvar.
– Själva reaktorn är nedmonterad, men mycket annat finns kvar, säger Leif Handberg.
ANNONS

Mystiska platser balk

Stockholm kryllar av mystiska platser.

Mitt i guidar till utflyktsmål som kittlar fantasin och kan ge både rysningar och kalla kårar.

Detta är del 1.


En nästan påtaglig kuslig energi finns kvar i de övergivna lokalerna där Sveriges först kärnreaktor R1 låg. Det berättar Leif Handberg som är lektor i medieteknik på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och projektledare för reaktorhallen.

Det är en bra känslan när man tar trappen eller hissen ner. Man inser att det har hänt något här. Själva reaktorn är borta, men en stor del av kontrollrummet finns kvar, bland annat det ursprungliga kontrollbordet där man styrde reaktorn, säger han.

Fortfarande finns delar av vad som förr var kontrollrummet i reaktorhallen.

Än i dag finns delar av vad som förr var kontrollrummet i kvar i reaktorhallen. Foto: Leif Handberg.

Så här såg kontrollrummet ut 1954 när R1 fortfarande var i drift. Foto: Studsvik AB

Så här såg kontrollrummet ut 1954 när R1 fortfarande var i drift. Foto: Studsvik AB.

ANNONS
Fakta

Svenska kärnreaktorer

1947 fick halvstatliga bolaget AB Atomenergi i uppdrag att bygga R1 av atomkommittén. Kommittén upprättades i Sverige 1945, efter andra världskriget. Den sattes i drift 1954 och stängdes ner 1970.

I slutet av 50-talet byggdes ytterligare två forskningsreaktorer i Studsvik utanför Nyköping och fick namnen R2 och R0.

Några år senare byggdes den första kommersiella reaktorn i Ågesta i Huddinge som fick namnet R3. Tanken från början var att den skulle producera plutonium till de planerade svenska kärnvapnet. I stället producerade den främst fjärrvärme till Farsta i södra Stockholm, men även en del elenergi som matades ut i elnätet. Reaktorn var i drift mellan 1961 till 1974.

Reaktorn var en del av ”den svenska linjen”, att vi skulle använda våra uranfyndigheter att göra vapen och kärnkraftverk för att vara självförsörjande och oberoende av andra länder.

I samma veva som R3 byggdes togs beslut om att bygga en reaktor även i Norrköping, R4. Den var i drift 1968 till 1970.

Källa: Kungliga Tekniska högskolan

Skrev kärnkrafthistoria

Den 13 juli 1954 klockan 18.59 startades R1 – och Sverige skrev kärnkrafthistoria. Anläggningen byggdes ungefär 25 meter ner i berget under KTH med syfte att används kommersiellt och för forskning. Målet var att lära sig hur reaktorer fungerar och att använda reaktorerna för att utvinna energi.

– Det var en bedrift för ett litet land som Sverige att kunna bygga en reaktor på den tiden. Så på gott och ont kan man säga att Sverige forskade sig in i atomåldern. Så det här var verkligen en pionjärverksamhet, säger Leif Handberg.

Så här såg R1 ut när reaktorn var i drift under KTH. Fotot är ett gammal vykort.

Så här såg R1 ut när reaktorn var i drift under KTH. Foto: AB Atomenergi/Studsvik AB.

Ännu en bild från reaktorhallen under KTH, såsom den såg ut när den var i bruk.

Ännu en bild från reaktorhallen under KTH, såsom den såg ut när den var i bruk: Foto: Studsvik AB.

Fakta

Varför avvecklades R1?

Reaktorn var för liten och när två större byggdes i Studsvik flyttades verksamheten successivt över dit.

En annan anledning var även att dessa anläggningar låg på större säkerhetsavstånd från Stockholm.

En annat viktigt del i det hela var att man slutade med den militära forskningen där efter 1968 efter att riksdagen beslutat att Sverige inte skulle ha atomvapen längre.

Reaktorverksamheten i Studsvik finns fortfarande kvar i dag, även om forskningsreaktorerna inte finns kvar.

Källa: Kungliga Tekniska högskolan

Tömd på avfall och material

Den 6 juni 1970 stängdes reaktorn ner. Bränslet på omkring 4,8 ton lades sedan i en vattenbassäng i Studsvik och låg där fram till oktober 2007. Efter det skickades det till Storbritannien för att omvandlats till nytt bränsle.

I dag är hallen tömd på material och avfall från reaktorn.

– När Sverige 1980 höll en folkomröstning om kärnkraft utbröt en infekterad debatt. Efter det ville ingen ha ett monument efter svensk reaktorforskning så R1 hackades sönder i småbitar, även om själva reaktoranläggningen finns kvar, säger Leif Handberg.

I dag är reaktorn nedmonterad och hallen används nu till bland annat olika kulturprojekt.

I dag är reaktorn nedmonterad och hallen används nu till bland annat olika kulturprojekt. Foto: Leif Handberg.

Fakta

Får jag besöka dessa platser?

Innan du på egen hand bestämmer dig för att upptäcka stadens gömda, dolda och mystiska platser är det viktigt att tänka sig för. Kolla upp vad som gäller innan du ger dig ut på upptäcktsfärd.

Det är inte lagligt att gå in på vilken övergiven plats som helst. Om den ägs av byggföretag eller har privata ägare kan du behöva be om lov för att få göra ett besök.

När du väl besöker en övergiven plats är det viktigt att du tänker på att se dig för. Det kan finnas farliga eller vassa föremål och både golv och trappor kan vara instabila.

Används som kulturhus

Reaktorhallen används nu av KTH, som är formell hyresgäst sedan 2007. Platsen är en blandning av ett museum, kulturhus, studio, labb och används även för vissa forskningsprojekt.

– Vi ville ha en experimentell scen och en kreativ mötesplats inom vetenskap och konst, säger han.

Leif Handberg är ansvarig för reaktorhallen under KTH. Här syns han i hallen där R1 en gång i tiden låg.

Leif Handberg är ansvarig för reaktorhallen under KTH. Här syns han i hallen. Foto: Privat

Leif Handberg berättar att när han fick nyckeln till reaktorhallen för att kolla på lokalen hade ingen städat där på ungefär 20 år.

– Det var väldigt risigt där och mycket att fixa innan vi kunde använda den. Första installation var i maj 1998. Då hade vi en utställning där och spelade livemusik, säger han.

Kul om anläggningen: Musikvideon till superstjärnan Madonna låten ”Nothing Really Matters” är delvis inspelad i reaktorhallen.

Lista

Här är fler platser att besöka

Nobels spränggropar i Vinterviken, Aspudden

Här hade Alfred Nobel sin nitroglycerinfabrik från 1865. Spränggroparna skapades för att tillverkningen skulle bli mer säker. De är klassade som fornlämning sedan 1995.

Skanskvarn i Årsta

Den gamla väderkvarnen byggdes 1850 och är i dag en restaurang. Vissa påstår dock att det spökar på platsen.

Långbro psykiatriska sjukhus, Älvsjö

Byggdes i början av 1900-talet. Bland annat utfördes lobotomi. Den tyske nazisten Hermann Göring vårdades under en period för sin psykiska ohälsa och morfinmissbruk.

Cedergrenska tornet, Danderyd

Började byggas 1896, men var inte klart förrän exakt 100 år senare. På en hemlig plats finns ett skrin inmurat som inte får öppnas förrän 21 april 2096.

Ljunglöfska slottet, Blackeberg

1861 köpte grosshandlaren och snusfabrikören Knut Ljunglöf platsen. Han ägde nästan halva västerort en gång i tiden. I dag sägs han och hans träben spöka på slottet.

Eugeniahemmet, Solna

Ett skol- och sjukhem för fattiga, obotligt sjuka barn med funktionsnedsättning runt förra sekelskiftet. Hemmet finansierades med välgörenhet och barnens eget arbete. Det avvecklades 1971.

Sandakällan, Nacka

Kallvattenkällan rinner intill Sandasjön i Nacka. Enligt gammal folktro kan naturliga källor bota sjukdomar.

Café Sten Sture, Gamla stan

Anckarström sköt Gustav III under en maskerad 1792. Efter att han gripits och fängslats kastades han i denna fängelsehåla i väntan på sitt dödsstraff. I dag kan du i stället ta dig en kaffe här.

Palmeska huset, Östermalm

Ligger vid Kungsträdgården. 1885 sjön Kristina Nilsson från Grand hotels balkong. En stor folkmassa samlades mellan Palmeska huset och Fersenska terrassen och ett 20-tal personer trampades ihjäl.

Säby gravfält på Ingarö, Värmdö

150 gravar från yngre järnåldern finns här. Den största graven är 20 meter bred och där tros en hövding ligga.

Lövholmen, Liljeholmen

Här finns rester från en gammal färgfabrikoch kolsyrefabrikens rostiga destillationstorn. Området ska bebyggas. Detta är en chans att besöka Stockholms sista centrala industriområde innan det bebyggs med bostäder.

Skyddsrummet Elefanten, Sollentuna

Under stadsdelen Edsberg i Sollentuna kommun ligger atombunkern Elefanten i ett jättelikt bergrum. Här skulle extra viktiga personer söka skydd vid ett kärnvapen krig. Det finns än i dag kvar – helt orört. Elefanten är ett skyddsobjekt.

Fängelsehålor, Vaxholms fästning

Vaxholms fästning är en välkänd plats, men under 1700- och 1800-talen användes fortet också som fängelse. Bland annat ska stortjuven Jacob Guntlack, publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe och generalen Georg Carl von Döbeln har suttit inspärrade här.

Astrid Lindgrens bostad, Vasastan

På Dalagatan 46 bodde författaren från 1941 och fram till sin död 2002. Hr skrev hon många av sina världsberömda böcker. I dag är lägenheten bevarad som den såg ut när Astrid Lindgren bodde där.

Årsta slott, Haninge

Byggdes på 1600-talet och har haft flera ägare. På 1800-talet ägdes slottet av släkten Saxenberg. I dag finns en gravliknande minneslund över Saxenbergarna på en kulle i parken. Men ingen minns om det är en grav eller en minnesplats, eller varför den ligger där. Det sägs också att det spökar i huvudbyggnaden, bland annat ska ljudet av kulor ha hörts i det gamla biljardrummet.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Upplands Väsby direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.