Svimmade vid ratten – vill tacka sina hjältar

Christer Hultén
Christer Hultén fördes med ambulans till sjukhus efter olyckan och bilen bärgades.
Conny och Britt Jansson
Conny och Britt Jansson, passagerare, vill också tacka de som hjälpte till vid olyckan.
Christer Hultén svimmade vid ratten utanför Coop i Vinsta. Men bilen körde vidare. Nu vill han tacka de som hjälpte honom när resan slutat på gräsmattan.
– Det är så skönt att folk ställer upp, säger han.

Christer Hultén hade varit på en promenad med sin fru Yvonne och sin svåger och svågers fru vid Hässelby strandbad när han plötsligt fick ont i magen, den 25 september.

– Vi hade varit och tittat på mina hemtrakter när jag fick magknip. Då tänkte jag att nu är det bäst att vi åker hem, säger Christer, som satte sig vid ratten till sin egen bil och började köra sällskapet mot Vinsta, där de alla bor.

Såg plötsligt ingenting

Men när han hade kört ut ur Bergslagsrondellen hände något. Han förlorade synen.

– Jag tänkte att nu stannar jag. Men jag hann aldrig göra det, säger Christer.

Han var medvetslös och bilen rullade fortfarande framåt. I baksätet satt Christers svåger Conny Jansson.

– Jag böjde mig framåt och försökte hitta handbromsen. Men det fanns ju ingen, efteråt förstod jag att det bara var en knapp, säger han.

Christers fru tog tag i ratten

Och bilen körde rakt mot lyktstolpen på höger sida, mitt emot Coop. Christers fru tog tag i ratten och tillsammans lyckades passagerarna styra bilen från lyktstolpen och in på gräsmattan vid gångvägen.

Christer och Yvonne Hultén

Christer och Yvonne Hultén.

När bilen stannade strömmade folk till hjälp. Någon ringde till polisen, någon pratade med passagerarna och någon försökte få liv i Christer.

– Jag vaknade när vi stod där på gräsmattan. Jag tänkte att vad sjutton var det som hände, sedan kom ambulansen och hämtade mig. Det hade kunnat bli riktigt farligt, säger Christer, som i dag mår bra.

På sjukhuset fick han reda på att magsmärtorna ledde till medvetslöshet.

Nu vill Christer och övriga passagerare tacka de som kom till undsättning.

Vad vill du säga till dem?

– Ett jättestort hjärtligt tack, så är det bara. Det är så skönt att det finns folk som ställer upp och lämnar allting för att hjälpa främlingar, säger Christer.