Täbybor kan tvingas betala mer ”Robin Hood-skatt”

Skatteutjämningssystemet slår hårt mot Täby kommun Erik Andersson kommunalrådet arg
Skatteutjämningssystemet, får kommunalrådet Erik Andersson (M) att se rött.
Täbyborna ger bort knappt en halv miljard kronor till Sveriges fattigaste kommuner varje år. Nu vill regeringen höja utjämningsnotan för Täby kommun.
– Det är ett sjukligt system, säger kommunalrådet Erik Andersson (M).

Täbys styrande politiker har länge krävt en reform av det svenska skatteutjämningssystemet som flyttar pengar från de rikaste och till de fattigaste kommunerna för att alla ska kunna ge ungefär samma kommunala service.

Det kommunala utjämningssystemet består av flera delar och är komplicerat. I inkomstutjämningen utjämnas för skillnader i skatteintäkter mellan kommuner och mellan landsting. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella och opåverkbara kostnadsskillnader till exempel på grund av att det är glesbefolkat där det behövs vård och skola.

Notan riskerar öka med 30 miljoner kronor

Finansdepartementets utredning ”Lite mer lika – översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting” skickades ut på remiss fredag 8 februari 2019. Remissen, som aviserar förändring, har fått Täbys kommunalråd Erik Andersson (M) att se rött.

– Det här nya förslaget kommer göra att Täbyborna måste betala 30 miljoner kronor mer. Vi kommer att passera halvmiljard-strecket.

Är du förvånad över att när regeringen initierar en förändringen så riskerar det tvärtom att bli ännu högre totalkostnad för Täbyborna?

– Ja, jag blir väldigt förvånad. Någonstans går det ju en gräns för hur mycket enskilda kommuner ska vara med och betala för andra kommuners välfärd. Jag tycker att den gränsen har passerats för länge sedan, säger Erik Andersson.

Civilminister Ardalan Shekarabis (S) kommentar på upprördheten är att ”Täby, precis som övriga Sverige, vinner på ett land som håller ihop”.

– Nu har utredningens förslag skickats ut på remiss och vi kommer ta in synpunkter. Men inriktningen är klar. Staten behöver ta ett större ansvar för att omfördela och se till att hela Sverige håller ihop, säger civilminister Ardalan Shekarabi i en mejlkommentar till Mitt i.

Kommunalrådet vill behålla pengarna

Täby kommun ingår i den lilla skaran kommuner, främst i Stockholmsområdet, som tack vare sin höga skattekraft har fått dela med sig år efter år. Täby fick förra året betala in 479 miljoner kronor till systemet och med det nya förslaget ökar utjämningsnotan till 509 miljoner kronor, enligt Erik Andersson.

Han anser att det som har kallats ”Robin Hood-skatten” inte ska tas från den kommunala skattkistan utan från statens skatteintäkter.

– Då skulle ju vi få behålla den här halva miljarden i Täby, antingen skulle vi kunna satsa mer på välfärd eller sänka kommunalskatten. 509 miljoner kronor motsvarar i storleksordningen en skattesänkning på 2,21 kronor, enligt Erik Andersson.

Kan slå mot kommunsatsningar

Måste ni prioritera bort något ifall Täby ska betala in 30 miljoner kronor mer?

– Det är klart att framtida satsningar kan behöva prioriteras bort, säger Erik Andersson, som uppger att förslaget slår igenom tidigast år 2020.

Han tillägger att ökningen motsvarar 40 grundskolelärare eller 50 platser på ett vård- och omsorgsboende.

Kommunalrådet Erik Andersson går till och med så långt som att säga att skatteutjämningssystemet som det är utformat i dag skadar tillväxten.

– En straffskatt på nit och flit.

Ökade skatteintäkter straffade sig

Erik Andersson tar som exempel att när Täby kommun förra året fick in två miljoner kronor mer än beräknat i skatteintäkter slog den negativa marginaleffekten till. Glädjen över ökade skatteintäkter blev alltså kortvarig.

– Det gjorde att parametrarna i skatteutjämningssystemet slog om och vi förlorade 32 miljoner kronor. Totalt kommer vi att förlora uppemot 60 miljoner kronor jämfört med budgeten för 2018, förklarar Erik Andersson.

Civilministern: Bred uppslutning kring systemet

Finns det en risk att sådana effekter som Täby råkat ut för hämmar kommuners ambition att förbättra finanserna, skatteunderlaget och tillväxten?

– Det finns en bred uppslutning kring att det kommunalekonomiska utjämningssystemet är nödvändigt för att Sverige ska hålla ihop och att alla kommuner och landsting i landet ska kunna erbjuda sina invånare likvärdiga välfärdstjänster av hög kvalitet. Det behöver alltid göras en avvägning, men vi bedömer att det finns en rimlig balans i dagens nivå på inkomstutjämningen, kommenterar Ardalan Shekarabi.

Ardalan Shekarabi har tidigare uttalat sig i Svenska Dagbladet om att en parlamentarisk kommitté analyserat om utjämningssystemet är tillväxthämmande och slutsatsen var att det saknas belägg för det.