Min lokala hjälte

Talibanerna tog hans far

Mohamad Rezai bor i ett familjehem i Trollbäcken. Han kämpar med skolan och sin övriga tillvaro, men längtar mycket efter sin familj.
Mohamad Rezai bor i ett familjehem i Trollbäcken. Han kämpar med skolan och sin övriga tillvaro, men längtar mycket efter sin familj.
Mohamad Rezai, 17, fick asyl i Sverige för att hans pappa förts bort av talibaner i hemlandet Afghanistan.

Hans mamma och syskon blev kvar i regionen. Men för att de ska få komma till Sverige kräver Migrationsverket pappans medgivande.

Det handlar om tonåringarna Latifa, Ibrahim, Murtaza och 11-åriga Fatima. Och om deras mamma Kahdija, som också är mamma till 17-årige Mohamad. För drygt två år sedan flydde Mohamad hastigt från Afghanistan sedan hans pappa förts bort av talibaner i en släktfejd. Som äldste son stod han näst på tur, enligt blodshämndens logik.

Efter bara några månader i Sverige fick Mohamad asyl och även hans mamma och syskon fick rätt att söka uppehållstillstånd. Mohamad flyttade till ett familjehem i Trollbäcken och lade manken till i skolan för att hans mamma skulle bli stolt när de åter skulle ses.

Men så kom Migrationsverkets oväntade krav: För att syskonen ska få komma till Sverige måste Mohamads pappa lämna sitt medgivande. Eller så måste hans mamma få ett intyg på att pappan är död eller försvunnen.

Mohamad trodde först att det var ett skämt – anledningen till att han flytt från sitt land var ju att hans pappa förts bort. Han vet också att hans mamma inte kan få fram den typen av dokument, dels för att hon är på flykt i Pakistan, dels för att det krävs både mutor och kontakter för att lyckas.

Migrationsverkets besked fick Mohamad att tappa greppet om tillvaron. Han lades in på barn- och ungdomspsykiatrins akut, tills tankarna på att kasta sig under ett tåg släppt.

– Jag känner mig så tom. Om jag är helt ensam i Sverige, varför ska jag leva då? Jag önskar att det fanns ett piller som gjorde att man bara kunde glömma sitt förflutna, säger han.

Carina Carlson, Mohamads gode man, säger att hon under sina sex och ett halvt år som gode man åt 39 olika barn, aldrig stött på dylika krav.

Två andra gode män bekräftar bilden och Lokaltidningen Mitt i får titta på flera exempel där mammor och syskon kommit till Sverige utan skriftliga bevis på pappornas försvinnanden.

Enligt Håkan Jonsson, expert på anknytningsärenden på Migrationsverket, är syftet med att begära ut dokument att barn inte ska föras ut ur landet utan båda föräldrarnas medgivande. Regeln finns, enligt Håkan Jonsson, sedan 2005 och gäller i alla länder, med undantag för Somalia.

Hur kommer det sig då att det finns flera barn från Afghanistan som fått hit mammor och syskon, utan skriftliga bevis?

– Det stämmer och det tyder på att vi måste se över hur vi hanterar det här. Det ska ju vara enhetligt.

Är det inte konstigt att först bevilja asyl för att en pappa försvunnit och sedan kräva dokument på att det är sant, för att resten av familjen ska få komma?

– När det handlar om barns skyddsbehov är beviskraven lägre. I återföreningsfall kan beviskraven vara högre.

Mohamads gode man, Carina Carlson är rädd att Mohamad inte kommer att få träffa sin mamma och sina syskon på mycket länge. Hennes erfarenhet är att allt handlar om vilken handläggare man hamnar hos.

– För vissa handläggare är barnen bara akter, men jag ser en ung man som behöver sin familj, säger hon.