Tarmtvätt kan bli restaurang

Dynghuset är ett av de hus som ska bevaras och vårdas extra omsorgsfullt av staden i framtiden.  Korvtillverkning förr i tiden.  Foto: Stadsmuseet  Fönstren med stålspröjs vill 
fastighetskontoret bevara.
Dynghuset är ett av de hus som ska bevaras och vårdas extra omsorgsfullt av staden i framtiden. Korvtillverkning förr i tiden. Foto: Stadsmuseet Fönstren med stålspröjs vill 
fastighetskontoret bevara.
Två av de gamla husen får särskilt skydd när Slakthusområdet omvandlas till bostadskvarter.

I husen har bland annat gristarmar tvättats för att användas som korvskinn – där kan det i framtiden bli en restaurang.

Det är inga smickrande namn, Dynghuset och Hudboden. Men så är inte heller Slakthusområdet i Johanneshov särskilt insmickrande. De över 100 år gamla låga tegelhusen är slitna och nötta.

När nu Slakthusområdet delvis ska förvandlas till bostadskvarter ska bland annat Dynghuset och Hudboden bevaras. Byggnaderna får ett särskilt vårdprogram tillsammans med över 30 andra byggnader runtom i Stockholm. Staden ska värna om deras historiska värden samtidigt som man vill göra husen mer tillgängliga för allmänheten.

Just nu letar staden efter andra användningsområden för de två husen där man ursprungligen förvarade gödsel och djurhud, samt tvättade gristarmar som skulle användas till att stoppa korv i.

– Det kanske kan bli restauranger eller annan typ av service. Byggnaderna står kvar som en historisk förankring till det nya som ska växa fram här, säger Pontus Werlinder, chefsarkitekt vid fastighetskontoret.

Ett närliggande exempel är köttbyn i Köpenhamn, ett gammalt slakthusområde som nu är ett trendigt restaurangmecka, eller Meat packing district i New York.

Dynghuset och Hudboden, som också kallas hus sju och åtta, ligger nästan vägg i vägg med Tele 2-arena. När Stockholms fastighetskontor berättar för Lokaltidningen Mitt i att det finns byggnader här med stort kulturhistoriskt värde ser reportern framför sig charmiga gamla industrilokaler, med sinnrika utsmyckningar, diskreta ornament och snygga detaljer.

Men de snygga detaljerna får man leta länge efter i de mörka lokalerna. När vaktmästaren till slut hittar en fungerande lampa är rummen kalla, råa och fyrkantiga. Golven är gödslade med råttspillning.

– Vi har haft en hel del hemlösa som sovit här också, säger vaktmästaren.

Övervåningen ser mer ut som ett övergivet östtyskt förhörsrum. Ingen inspirerande middagsmiljö direkt – men tack vare gamla ritningar finns hopp om att återskapa hallarna som de såg ut från början.

Då ska man också riva tillbyggnader som gjorts under årens gång.

Slakthusområdet ingår dessutom i ett nylanserat EU-projekt där man förutom att renovera husen med kulturkänsliga verktyg ska försöka göra dem så energieffektiva som möjligt.

– Det är en stor utmaning för oss, säger Pontus Werlinder.

Ett rum på övervåningen påminner om ett Östtyskt förhörsrum.

Fakta

250 företag finns i området

Slakthusområdet i Johanneshov invigdes 1912.

Över 250 företag är verksamma i området, främst med att stycka, förädla och handla med kött, fläsk och charkuterier.

Det finns även ännu äldre kulturhistoriskt värdefulla byggnader i närheten.

När området ska förvandlas till blandstadsdel med butiker, bostäder och kontor ska slakteriverksamheten flyttas till Larsboda i Farsta.

Källa: Stockholm stad