Tävlan i skrytbyggen ingen självklar succé

Det planerade hotellet skulle ligga väl synligt vid E4:an.
Det planerade hotellet skulle ligga väl synligt vid E4:an.
Elever från Ribbyskolan på Tornberget 1967. I bakgrunden ett av de två tidiga tornen.
Elever från Ribbyskolan på Tornberget 1967. I bakgrunden ett av de två tidiga tornen.
Tyresö View kallas för god vardagsarkitektur.
Tyresö View kallas för god vardagsarkitektur.
Huddinge Resort skulle ha ett wellnesskoncept och ligga bredvid Heron city.
Huddinge Resort skulle ha ett wellnesskoncept och ligga bredvid Heron city.
Monstergallerior och galet höga hus ingen vill ha är exempel på kommuners vilda planer för att göra sig ett namn. Ibland blir det bra – ibland inte. Mitt i listar värst och bäst i Botkyrka, Haninge, Tyresö och Huddinge.

Allt fler höga byggnader börjar resa sig och planeras runt om i Stockholm och kommunerna på Södertörn är inget undantag. Numera är det oftast privata aktörer som bygger, men kommunerna hejar på.

– Kommunerna vill behålla servicen för medborgarna eller bygga ut den. Då är det viktigt att behålla befolkningen eller att befolkningen växer. Och gärna med folk som betalar mycket skatt, säger Tor Lindstrand från KTH Arkitekturskolan.

Locka investerare

Men prestigeprojekten som ska bidra till att locka nya kommuninvånare, besökare och investerare till kommunerna går inte bara på höjden. Det kan lika gärna handla om ett stort köpcentrum som ska ge mer handel i kommunen, eller någon annan attraktion som ska dra folk eller fylla en funktion som tidigare saknats.

Amerikanske professorn Richard Florida har lanserat termen ”den kreativa klassen”. Enligt professorn är det bra för orterna att locka till sig de här människorna.

– Teorin går ut på att med den kreativa klassen följer högre fastighetsvärden, innovativa företag och entreprenörskap. Floridas teorier har fått stort genomslag i Sverige. Och jag skulle säga att arkitektur kan användas i det här syftet.

En invändning mot Floridas teorier brukar vara att de bygger på ett marknadsekonomiskt tänk och riskerar att skapa segregation.

– Staden är inte till bara för dem som har råd. Rätten till staden och rätten att påverka stadens utveckling är en av vår tids stora frågor, säger Lindstrand.

Stora ambitioner

Tor Lindstrand tar Fittja i Botkyrka som ett exempel. I Fittja ska investerare bland annat bygga 18 våningar höga Fittja Tower, men också konsthall och nytt bibliotek.

– Det finns stora ambitioner här. Fittja är en plats som haft ganska lite investeringar i årtionden men som plötsligt kan dra till sig intresse. Förhoppningen är att utveckla stadsdelen i en positiv riktning. Här är det viktigt att allmänna och kommersiella aktörer lyckats att samverka och framförallt att lokalbefolkningens intressen kommer till uttryck.

Ekonomer brukar också tala om Bilbaoeffekten. Enligt The Economist är bygget av Guggenheimmuseet i Bilbao 1997 ett lyckat exempel på hur en stad kan vända en negativ trend. Tidningen kallar museets samling för ”modest” men arkitekturen ”framstående”. Museet drar fortfarande många besökare utifrån och hade redan tre år efter öppnandet dragit in skatter till regionen som överträffade kostnaderna.

– Byggandet av Guggenheimmuseet gav ringar på vattnet, säger Lindstrand.

Botkyrka: Än finns hotellplanen

Botkyrka finns en rad prestige-projekt som kommunen och olika företag jobbat med de senaste åren. Ett av dem, bygget av ett högt hotell i Hallunda, fick en knäck när företaget som först ville bygga inte fick fram finansieringen innan tidsfristen gick ut.

Kommunen vill fortfarande att det ska bli ett större hotell på platsen och nu talar kommunen med andra aktörer. Förhoppningen är att se ut ett långsiktigt ekonomiskt stabilt företag under våren.

– Ambitionen är att det ska bli något av ett landmärke. Det här är ju lite av porten in till Stockholm invid den nya Södra Porten, och ett fint skyltläge,-
säger mark- och exploateringschefen Antonio Ameijenda.

Kommunalrådet Gabriel Melki (S) säger att funktion och behov är det första som styr. Det finns i dag inte särskilt många hotellplatser i Botkyrka.

– Sedan är Botkyrka i den positionen i dag att det är rimligt att vi ställer krav. När det kommer att synas från E4 vill vi att det både är bra och fint. Det blir en del i att stärka kommunens varumärke och locka till sig ännu fler etableringar.

Tyresö: Skrapan blev accepterad

Tyresö kommun har sagt att man ska vara den mest attraktiva kommunen i regionen 2030. För att nå målet krävs ett modernt centrum med urbana kvaliteter, resonerar man. En del i arbetet har varit att bygga Tyresö View – 23 våningar högt och länets tredje högsta bostadshus. Men inför bygget var huset en vattendelare där många äldre var emot.

– Det ser inte trevligt ut, man ska hålla en låg profil som smälter in bättre i omgivningen, sa Maud Brasch, Tyresöbo sedan 40 år, till P4 Stockholm i maj 2011.

I politiken stod främst MP för motståndet. De vill ha en betydligt lägre byggnad och fler hyresrätter i centrum.

I dag tar de dock saken med ro.

– Jag tycker att det blev okej men invändningen om höjden kvarstår. Jag är inte mycket för att gråta över spilld mjölk, men det hade absolut sett annorlunda ut om vi haft majoritet, säger Peter Bylund (MP).

Fredrik Saweståhls (M), kommunstyrelsens ordförande, uppfattning är att folk gillar Tyresö View:

– Det var en viktig start på vad vi lovat, att göra om centrum och läka såren från 1960-talet. Tyresö har fått en märkesbyggnad. Det fanns en del kritik i början men nu är folk ganska stolta.

Huddinge: Idé som lever kvar

Huddinge Resort, en 45 000 kvadratmeter stor anläggning med wellnesskoncept intill Heron city, var tänkt att innehålla spa, äventyrsbad, hotell, restauranger och affärer. Inspirationen kom från en liknande anläggning utanför Helsingfors. Det var också ett finländskt bolag som för fem år sedan tog initiativet till anläggningen i Kungens kurva.

För tre år sedan fick Huddinge kommun besked att projektet skulle gå i lås och att anläggningen skulle kunna börja byggas hösten 2014. Men finansiären backade ur. Kommunen, som var mycket intresserad, förlängde ramavtalet med det finländska bolaget Espa Invest Oy två gånger om i väntan på finasiärer.

Men vid årsskiftet gick avtalet ut på nytt och Espa Invest Oy finns inte längre med i planerna.

– Idén som sådan är bra och jag har inte gett upp tankarna på att det ska bli upplevelseverksamhet på den marken. Kungens kurva står inför en stor utveckling, och det är viktigt att det förutom all handel och framtida bostäder också ska finnas upplevelsekoncept och hotell, säger Daniel Dronjak (M), kommunstyrelsens ordförande.

Tornbergets ”nya” utkikstorn – har dröjt 35 år

Tornberget nordväst om Tungelsta i Haninge är med sina 111 meter över havet länets högsta berg och naturliga punkt. Här fanns både ett trätorn och ett luftförsvarstorn – båda revs 1981.

I över 30 år har olika förslag lagts från lokalpolitikerna om att bygga upp trätornet igen.

Till slut valde kommunen att själva ta tag i det, och utökade 2014 budgeten med en miljon kronor för ett tio meter högt torn.

Allt lät som en smal sak. Dåvarande miljönämndsordföranden Anna Ragnar var optimistisk:

– Förhoppningsvis är det på plats i slutet av sommaren. Man kommer kunna se längre än till Globen därifrån, sade hon i juni 2014.

Sen dess har inget hänt.

Anders Wennersten från föreningen Paradiset Hanvedens vänner, som hjälper till att hålla efter raststugan på Tornberget, menar att drömmen om ett nytt torn aldrig varit realistisk.

– En helikopter skulle väl få dit tornet, men hur gör man när tre trappsteg ruttnat eller ledstången sitter löst? Det tar mellan 20 och 45 minuter att gå upp till toppen. Kommunen har sagt ja till något som inte är genomförbart, säger han.

Men på Haninge kommun utgår man från att få upp tornet.

– Att sätta upp tornet i ett naturreservat så det uppfyller alla kriterier vad gäller naturskydd, brandskydd och upplevelsen för våra besökare är komplext. Det är viktigare att utkikstornet uppfyller alla kriterier än att vi tar fram ett förslag som inte håller måttet, säger Dennis Fast på Kultur och fritid.