Min lokala hjälte

Hallå, Tellström, gillar du kaféfrukost?

Collage med bild från Anna Alexandersson (Mitt i) och pressbild Nadja Hallström (Forum Förlag) på måltidsforskaren Richard Tellström.
Måltidsforskaren Richard Tellström om våra fyrkantiga frukostvanor.
Lokaltidningen Mitt i bjöd måltidsforskaren Richard Tellström, känd från bland annat SVT:s Historieätarna och förra årets julkalender, på en verbal frukostdejt.
– Jag äter samma frukost i dag som för femtio år sedan, säger Richard Tellström och avslöjar att frukosten för honom och många andra är en måltid huggen i sten.

Richard Tellström har forskat kring måltidens trender och hur vi människor genom matval uttrycker grupptillhörighet och livsstil. Förra året kom han ut med boken ”Hunger och törst – svensk måltidshistoria”, där han beskriver hur vårt förhållande till mat gått från att handla om överlevnad till att bli en statusmarkör.

Richard Tellström har också i sin forskning tittat närmare på uttråkningsfaktor, som alltså inte verkar gälla våra fyrkantiga frukostvanor.

Bonus: Här är Mitt i:s guide till frukosthaken

Tänkte att vi skulle prata lite om frukost betyder för oss människor och trenden att äta frukost på kafé. Vad har du att säga om våra frukostvanor? 

– Unga människor kan växla frukost på grund av att de har lite mer oregelbundna arbetstider, men när vi får mer regelbundna arbetstider – nio till fem-jobb då måste det gå undan på morgonen och då äter man i regel samma sak. Ja, dels för att det ska gå fort och dels för att med frukosten går in i den kultur som man tillhör. Det är ditt premiärframträdande varje dag i det sammanhang du känner dig hel som människa. Det går alltså inte att byta ut din frukost hur som helst, det är därför det är så svårt att byta frukost, att det en dag skulle vara ris och curry till frukost och nästa är det lammkött och potatismos och sedan kommer flingor en tredje dag, du behöver ha ett igenkännande för att kunna fungera som människa.

Få äter samma lunch varje dag, men däremot är det helt okej att äta samma frukost. 

– De som inte gör det är i regel unga människor för de äter inte frukost vid samma klockslag. Det kan vara att de pluggar. Ibland börjar föreläsningen klockan ett på dagen, ibland börjar föreläsningen klockan åtta. Då gör det att man äter olika beroende på när man går upp om man har ett varierat schema.

– Det gäller ju också de som skiftarbetar. De inleder ju alltid med att äta frukost oavsett när de äter på dygnet när de ska inleda sin arbetsdag för att komma i fas. Även om de ska börja jobba vid midnatt så äter de en frukost kanske vid tiotiden på kvällen för att vara i den stämningen. Kroppen behöver den där rytmen.

Vi är vanemänniskor, menar du?

– Ja, just det. Vi är vanemänniskor för att det finns en vinst för oss, en social och rent känslomässig vinst att hela tiden veta vilket sammanhang du tillhör. Det skänker oss ett lugn som människor.

Mina föräldrar frukostdejtade inte direkt sina kompisar innan jobbet, men det har ju blivit vanligare i Stockholm. Vad är det för ny trend?

– Det är singelmatkultur i regel. De är singlar i så fall. Då har man inte det här att man behöver börja dagen ihop med någon (partner) utan då kan man gå och äta antingen på kafé med kollegor eller kompisar eller att man har sitt eget favoritkafé. Och sedan handlar det också om att man har ganska mycket pengar. Så jag skulle säga att förmodligen är man singel och har hög lön därför att köpa frukost på kafé kostar. Tar du en kaffe och en macka så är du i alla fall uppe i 50 kronor och utslaget på en månad så blir det 1000 kronor i månaden bara. Det är mycket pengar, men om man är singel är det ingen stor kostnad.

Det har alltså att gör med att det är mycket singlar i Stockholm, att det är mest vanligt här med frukostdejtande?

– Ja, absolut. Sedan kan det också vara förstås att det är de som redan har ätit en egen frukost hemma och de som de äter på kafé som ser ut som en frukost är faktiskt deras andrafrukost. Till exempel byggjobbare eller hantverkare som kanske åker hemifrån klockan 05 på morgonen, då drack de en kopp kaffe, och sedan vid sju-halv åtta-åtta måste de äta frukost och då gör man det på kafé. Då kan det ofta vara lite större matmängder på kafét. Förr var det vanligt att man åt gröt och den typen av lite mer rejäl frukost då, men det kan också vara stora smörgåsar och sådant, men då är det andrafrukostar. Frukost på kafé den kan man dela upp i förstafrukost och andrafrukost och de ser nog lite olika ut.

Jag var nyligen på ett ställe och där var det mer kompisar som träffades, två vänninor som träffades i ena hörnet och två killkompisar i andra hörnet. Ett annat kafé då var det just de här mansgrupperna som träffades och några såg åtminstone ut som de var hantverkare utifrån hur de var klädda och det var senare på morgonen. Det är alltså kulturellt betingat det här också. Sprider sig den här trenden?

– Ja, många hantverkare är egna företagare och jobbar själva. Då innebär det att då vill man träffa sina kompisar och äta måltider ihop. Därför har man träffpunkter, då träffas man alltid på något kafé åtta eller nio. Det har man också sett att en del lastbilschaufförer som är ute längs med vägarna har också bestämda träffpunkter. Så är man i det området då vet man att där kan jag träffa mina kompisar vid den tidpunkten. Det är ju då för att man är ensamarbetare och då får man konstruera sådan här gemenskap.

Det kanske är just det som unga och singlar också gör? 

Ja, just det.

Lunch ute med kompisar och kollegor har ju länge varit vanligt, men att vi nu även frukostdejtar har det något att göra med något i vår moderna livsstil?

– Jag skulle säga att anledningen att man går ut och äter både till lunch och frukost är nog en väldigt bra ekonomi och att mat är väldigt billigt. Jag skulle tro att det är skälet om man jämför med för 30-40 år sedan då folk hade mycket mindre pengar och inte kunde gå ut och äta både och. Om man åt den ena måltiden på kafé så fick man ha den andra i ett smörgåspaket i kavajfickan eller i verktygslådan.

Och det här att ta med familjen ut på kafé för en lyxigare frukost på helgen är det fenomen som du känner till?

– Ja, det är sent 90-talsfenomen. Då kommer brunchen. Det glider ihop som ett umgänge på krogen. Först är det hemma men sedan ganska snart på krogen. Det handlar om att folk får väldigt mycket mer pengar, vi har fruktansvärt mycket mer pengar i dag än vad man hade för 50 år sedan, sedan är det också det att gå ut och äta tillhör, sedan början på 2000-talet, en självklar sak som man ska göra som stadsbo. Det tillhör liksom verktygslådan av uttryck. Hur ska du visa upp att du är en mondån stadsbo? Jo, du går ut och äter både kvällen och går på kafé och liknande. Det är ett nytt uteätande som har kommit. Det kom på sent 90-tal och hänger ihop med postmodernism och äkthetssökande. Det kanske tidigaste tecknet att det var något nytt på gång det var…, ja du kommer ihåg den här finanskrisen 2008, Lehman and Brothers och vi hamnade i en ganska svår ekonomisk kris med sjunkande BNP och mycket mer under de kommande åren. I alla tidigare kriser i historien så har man alltid minskat sin restaurangkonsumtion när det är dåliga tider, men det gör man inte 2008, 2009 och 2010 heller.

Har det då att göra med att man ska visa upp sig och att äta ute tillhör ett måste i verktygslådan för en modern storstadsbo? 

– Det är inte bara att visa upp sig. Det är också prioriterad uppvisning. Det innebär att du lägger den först, den är så viktig att du spar in på annat som du kanske inte sparade in på förr. Du kan titta på andra sektorer i samhället som inte expanderade då under krisåren. Mat påverkas inte då. Det är ganska kul när man tittar på de siffrorna från 2008. Det vi gör i dag har ingen likhet med tidigare i historien. Det är ett nytt typ av beteende.

Gäller det här nya typen av beteende både stad och land?

– Ja, det skulle jag säga men alltid med eftersläpning på landsbygden. Så har det alltid varit. Det innebär att uttrycket för det här på landsbygden kan vara kanske att man… det är inte att man äter några bruncher eller lyxfrukostar men man kanske fler pizza- och kebabmåltider och konsumerar den typen av restaurangutbud som finns på landsbygden. Restaurangutbudet skiljer sig mycket åt mellan stad och landsbygd, kommer du utanför Stockholm så är det pizza och kebab som är själva grunden för den svenska restaurangmatkulturen.

Kan trenden att äta frukost ute på kafé hänga ihop med träningstrend, först träna och sedan svänga förbi ett kafé för frukost på väg till jobbet?

– Ja, det kan det också göra. Då är det förmodligen så att man har ätit en mycket liten frukost hemma, möjligen en kopp kaffe och kanske inte ens det, och sedan går man och tränar på fastande mage. Då blir det andrafrukost.

– Temat med andrafrukost har vi också haft i Sverige genom historien inom jordbruket. När man tar hand om djur på en gård då äter man först möjligtvis en liten macka och en kopp kaffe vid klockan fem på morgonen och sedan går man ut och mjölkar och tar hand om djur i två och en halv timme och sedan äter man frukost vid halv åtta-åtta-tiden. Den är ganska rejäl då. Den här andra frukost-varianten den finns dokumenterad i historien och är inte alls ovanlig. Den har kommit igen i ny form.

Slutligen, hur äter du själv frukost?

– Jag äter samma frukost i dag som för femtio år sedan. Hemma. Jag tycker det är avskyvärt att äta på kafé, säger Richard Tellström.