Min lokala hjälte

THomas samlar på allt som lever

Fågel, fisk och allt 
däremellan – för 
Thomas Strid är 
alla levande arter 
av intresse.
Fågel, fisk och allt 
däremellan – för 
Thomas Strid är 
alla levande arter 
av intresse.
Thomas Strid har hittat över 1 000 olika arter på sin egen tomt. Ett säkert kort är komposthögen. 
Där kan man bland annat hitta den ståtliga noshornsbaggen och dess feta larver.
Thomas Strid har hittat över 1 000 olika arter på sin egen tomt. Ett säkert kort är komposthögen. 
Där kan man bland annat hitta den ståtliga noshornsbaggen och dess feta larver.
Glöm uppnålade fjärilar och pressade blommor – i dag har samlandet av djur och växter flyttat ut på nätet. Med nästan 4 800 fynd är Thomas Strid från Botkyrka rankad som den i länet som hittat flest arter. Han slår gärna ett slag för ”tomt-skådning”.

Vill ni se en rätt så häftig grej?

Thomas Strid visar vägen till komposthögen bakom det röda 1700-talshuset i Grödinge. En av alla arter som trivs i den näringsrika jorden är den mäktiga noshornsbaggen.

Botkyrkas bondland är täckt av en skir grönska, men på himlen har mörka moln tornat upp.

– Vi får skynda oss innan det börjar regna, säger han och kör ner spaden i jorden.

Att samla på arter är inte vad det en gång har varit. Thomas Strid ryser vid tanken på att montera fjärilar på nålar och att samla pressade växter på hög. I stället använder han digitalkameran som redskap.

Ute på fältet dokumenterar han sina observationer, och hemma i köket slår han sedan i böcker och på nätet för att bestämma arten innan han registrerar fyndet på Artportalen. Det är en webbplats för observationer av arter av växter, djur och svampar i Sverige.

– Det finns en hederskodex, som bland fågelskådare. Den bygger på ärlighet – men det är roligt att lägga upp bilder för att styrka sina fynd.

Med nästan 4 800 unika arter från Lappland till Skåne är Thomas Strid länets högst rankade art-samlare på Artportalen. Men man behöver inte resa land och rike runt för att göra spännande fynd.

Thomas pratar gärna om ”tomt-skådning” – att upptäcka nya arter i sin absoluta närmiljö.

– Det finns mycket spännande att se bara man tittar närmare, säger han.

Härom veckan observerade han en zebra­spindel på husväggen – det var art nummer 1000 på den egna tomten.

Bara inne i huset har han observerat 50 olika djurarter. Anticimex nästa, kanske någon tänker. Men Thomas tar hellre fasta på att den fjäril som en dag flög in genom ett öppet köksfönster och slog sig ner på en skåplucka var en punkterad spinnmal – och ett av de första fynden i Södermanland.

Utanför, vid komposthögen, kryllar det av liv. Bokstavligt talat. Varje spadtag blottlägger mängder av mask och insekter, och plötsligt tittar en yrvaken kopparödla fram.

Men noshornsbaggen lyser med sin frånvaro, trots att Thomas gräver ihärdigt i det lätta duggregnet som börjat falla.

– Vi är den på spåren i alla fall, konstaterar han och plockar upp en ovanligt fet larv.

Bakom webbplatsen Artportalen står Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Där kan den som vill gå in och registrera sig, och sedan är det bara att börja rapportera in vilka sorters vilda djur och växter man har hittat, och var.

Användarnas rapporteringar kommer till nytta för både forskning och naturvård – till exempel när det handlar om olika arters utbredning i landet och den så kallade rödlistan över sällsynta arter.

– Det är ett väldigt viktigt verktyg, säger Ulf ­Gärdenfors, chef på Artdatabanken på SLU.

De allra artrikaste områdena i Sverige är Skåne och Öland. Men även Stockholms län har en biologisk mångfald som står sig bra i konkurrensen.

– Det finns många väldigt fina och artrika miljöer i länet. Dessutom är det lätt att ta sig kollektivt till många av dem, säger Didrik Vanhoenacker som är biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Barrskogen i Tyresta, Djurgårdens gamla ekar och sjön Angarn i Vallentuna är några exempel. Vid den sistnämnda kan man till exempel, med lite tur, få syn på Sveriges samtliga tre arter av beckasin.

I takt med att Stockholmsregionen har urbaniserats har den biologiska mångfalden förändrats. Störningskänsliga arter har lämnat de mer centrala delarna och sökt sig längre ut, men andra arter har gått åt motsatt håll och vågat sig närmare city.

– Berguven har man sett som en kl ippstensfågel, men i dag kan man se den på gasklockan i Värtan, berättar Didrik Vanhoenacker.

Faktum är att Thomas Strid gjorde sitt allra mest spektakulära fynd på Engelbrektsgatan på Östermalm. Bara 16 år gammal hittade han en ovanlig fjäril i fönstret hemma i lägenheten och skickade in den till tv-programmet Mitt i naturen. De skickade i sin tur vidare exemplaret till Naturhistoriska riksmuseet som slog fast att det rörde sig om en asiatisk fjärilsart som aldrig tidigare skådats i Sverige: ett rödbrämat akvariemott.

– Det är fortfarande det häftigaste jag hittat, och det gjorde stort intryck på mig att få träffa en av museets expertbiologer, berättar Thomas.

Thomas fjäril finns fortfarande att beskåda på Naturhistoriska – som det hittills enda exemplaret i Sverige. Men det hade kunnat vara fler, om det inte vore för hans mamma.

– Jag hade fyra till hemma i fönstret som de ville att jag skulle skicka in, men mamma hade dammsugit upp dem, berättar han.

Plötsligt ropar han till och ställer sedan ifrån sig spaden i den fuktiga myllan. En svettdroppe blänker till i pannan när han böjer sig ner för att ta upp en stor, rödskimrande skalbagge med ett karaktäristiskt horn framme på huvudet.

– Kolla här är den! Det är en riktig liten pansarvagn. n

l Text Johan Sjölund l foto Gustav Gräll

Fakta

Namn: Thomas Strid.

Ålder: 48 år.

Bor: 1700-talsgård i Grödinge i Botkyrka.

Yrke: Kommun­ekolog och tf naturvårdschef på Huddinge kommun.

Familj: Hustrun Tiina, också biolog, och dottern Melica, 12 år, som är döpt efter det latinska släktnamnet för gräs­arten bergslok.

Om att kombinera sitt intresse med familjelivet: ”Även om vår dotter är lite tonårs-anti tycker hon att det är rätt kul ibland. När vi var på Gotland i somras hittade hon ett exemplar av Baltiskt nattljus som aldrig siktats på Gotland tidigare.”

Fakta

Så kommer du i gång

Att börja samla på arter är enkeltregistrera ett konto på webbplatsen Artportalen och ge dig ut i naturen. Det är vilda djur och växter som räknas.

Den enda utrustning man behöver är ett par öppna ögon, men stövlar, kikare och en insektshov kan vara bra att ha beroende på var man letar och vad man letar efter.

Det svåra är att bestämma arten. Här gäller det att inte gissa, utan bara rapportera in ett fynd om man är säker, förklarar Ulf Gärdenfors på SLU.

Därför rekommenderas det att man använder någon typ av litteratur eller källor på internet för att jämföra sitt fynd. Komplettera gärna med bilder på ditt fyndutvalda rapporteringar kan nämligen komma att kvalitetsgranskas av experter.

Vad är egentligen en art då? Det är en enhet där exemplaren inte kan korsas eller para sig med varandra. Alla hundraser är en och samma art, medan talgoxe och blåmes är två olika.