Tidiga semlor ett måste

På Café Petjos är man redan igång med semmelförsäljningen.
På Café Petjos är man redan igång med semmelförsäljningen.
I Kungsängen är man med på det tidiga semmeltåget.
"Har vi inga semlor så vänder de om i dörren och går", förklarar ägaren till Café Petjos.

Det må vara tisdag. Men en helt vanlig i januari och flera veckor fram till fettisdagen. Men det spelar ingen roll, semmelförsäljningen går ändå på högvarv och på Café Petjos i Kungsängen har man förklaringen till den tidiga starten. Det är helt enkelt ett måste att börja i tid för att klara konkurrensen. Om inte ägaren Maykel Tyrisevä ser till att de finns på menyn redan tidigt på året så skulle han förlora kunder.

– Det är kruxet med kunder som vill ha semlor. Om vi har slut på kanelbullar så väljer gästerna något annat men har vi inga semlor så vänder de om i dörren och går.

Här säljer semlorna slut i stort sätt dagligen sedan säljstarten för några veckor sedan. Förra året så sålde man i snitt 70 till 80 semlor varje dag under de nästan tre månaderna de fanns till försäljning.

– Men på själva fettisdagen så sålde vi nog 700 stycken. Det gäller att förbereda sig bra och jobba hårt.

På Café Petjos satsar man fram till själva högtidsdagen på tre säkra kort. Den vanliga, wienersemlan och blandsemlan.

– Sen på fettisdagen så kommer vi ha glutenfria, laktosfria, utan mandelmassa och med vaniljkräm, berättar Maykel Tyrisevä.

Fakta

Semlans historia

I Gustav Vasas bibel (1500-talet) kan man läsa om ”bakade semlokakor blandade med olio”.

Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl.

Den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg (semla med varm mjölk) ingick.

Semlan får den form den har idag i slutet på 1800-talet, men var en lyx förbehållen de högre stånden.

Det är först efter andra världskriget när det ekonomiska uppsvinget gör vitt mjöl, grädde och socker tillgängligt som semlor blir något för gemene man.

Fastlagen börjar på fastlagssöndagen, eller fläsksöndagen, och följs av blå måndag och fettisdag.

Det gällde att äta för att klara 40 dagars fasta, som inleds på askonsdagen och varar till påsk.

Källa: Källa: Nordiska muséet, Semleakademien, Svenska kyrkan