”Tillsammans för Tyresö” vill höja skatten

Fr.v Mats Lindblom (L) Anita Mattsson (S),Mikael Ordenius, (MP) Nya styret i Tyresö
Mats Lindblom (L) Anita Mattsson (S), Mikael Ordenius, (MP).
Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna vill höja skatten. Kommunstyrelsen klubbade inte skattesatsen under gårdagens möte.

19,50 procent. Så hög är kommunalskatten i Tyresö. I somras beslutade fullmäktige att skatten inte ska förändras nästa år. På tisdagskvällen var tanken att kommunstyrelsen skulle slå fast skattesatsen.

Den skulle ligga kvar på nivå, enligt förslaget. Men det klubbades inte. I stället skickades frågan på återremiss.

Vill höja med 45 öre

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna – som väntas bli Tyresös nya styre – föreslog på mötet att skatten skulle höjas med 45 öre för varje intjänad hundralapp.

– Egentligen skulle den behöva höjas ännu mer, men det är inte möjligt i dagsläget som vi bedömer det, säger Anita Mattsson (S) som kandiderar till kommunstyrelsens ordförande.

”Tillsammans för Tyresö”, som de tre partierna kallar sig, anser att kommunen de närmaste åren står inför ett mycket svårt ekonomiskt läge. De menar att bakgrunden bland annat är att markförsäljningar under flera år har fått täcka löpande kostnader och att kommunen inte har gått så mycket plus som behövs för att täcka framtida stora investeringar. De pekar också på att kommunen ser ut att landa långt under budget i år.

– Det är häpnadsväckande att man trots högkonjunktur inte har lyckats åstadkomma bättre ekonomiskt resultat, säger Mattsson.

Fler förändringar väntar

Hon menar att det behövs krafttag för att inte ”driva kommunen än längre ner i skuldfällan”.

– Vi måste säkerställa att våra skolor och vår äldreomsorg fungerar. Alternativet är ytterligare neddragningar, säger hon.

Skattesatsen är inte det enda som måste ändras för att få ordning på ekonomin, anser partierna som menar att det krävs ”ett omfattande långsiktigt och genomgripande effektiviseringsarbete”.

– Detaljfrågorna kommer vi ha svar på längre fram. Det kan handla om effektiviseringar på centralförvaltningen, till exempel att vi börjar med ett anställningsstopp, säger Mattsson.

De tre partierna ser höjd skatt som en tillfällig lösning.

När vill ni sänka den?

– Ambitionen är att vi i slutet av mandatperioden ska se att ekonomin har vänt. Skatten ska inte vara högre än vad kommunen behöver ta ut.

Fullmäktige ska fastställa skattesatsen i november, enligt lagen. Det finns i dag inga fler planerade möten i kommunstyrelsen innan fullmäktige 22 november, då också det nya styret väntas klubbas.

Fakta

Så har skatten förändrats

Senast gången kommunalskatten höjdes var 2015, men det var verkligen marginellt – med 0,02 procentenheter. Annars har den legat på samma nivå sedan 2008.

Den totala kommunalskatten – där även landstingsskatten ingår – är 31,58 procent och har inte förändrats på tio år.

De flesta kommuner i länet ligger mellan 31 och 32 för 2018, närmare bestämt hälften av länets 26 kommuner.

Lägst skattesats har Solna med 29,20 procent. Fyra andra kommuner har också en skattesats på mellan 29 och 30.

Fyra har en skattesats på mellan 30 och 31.

Lika många har en skattesats på 32 eller mer. Högst är skatten i Botkyrka och Södertälje – 32,23.

Den genomsnittliga totala kommunala skattesatsen i Sverige är 32,12 för 2018, vilket var samma som året innan.

Skatten förändrades i 17 av landets 290 kommuner 2018. Den sänktes i 4 kommuner.

Källa: Statistiska Centralbyrån
Fakta

Så säger kommunallagen

10 §  Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång. De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige.

11 §  Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.

Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare.

Källa: Riksdagen