Var tionde Österåkersbo har depression och ångest

angest
Kvinnor söker oftare vård än män, enligt överläkare Kyriaki Kosidou.
Nästan var tionde Österåkersbo får någon gång under året diagnosen ångest eller depression. I Vaxholm är det något färre. Det visar Folkhälsokollen. I hela länet ökar andelen som söker vård för depressioner.

Allt fler får vård för ångest eller depressioner. Det visar ny statistik från Folkhälsokollen vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). I Östertåker är andelen över 18 år som drabbats uppe i 9,6 procent, strax över länssnittet som är 8,8.

I Vaxholm får 8,1 procent vård för ångest eller depressioner.

Vården kan bestå av allt från besök hos husläkaren till psykologsamtal och inläggning på psykiatrisk vårdavdelning.

Det som ingår i statistiken är antalet individer som fått diagnoserna ångest eller depression.

Hälften så många män får vård

Det är flest kvinnor som får vård, och antalet ökar. Mellan 2015 och 2017 har kvinnor som diagnostiserats gått från 10,9 procent till 11,9 procent.

Andelen män som får vård är hälften så stor, 5,7 procent.

– Det har alltid varit så att män söker mindre vård än kvinnor, och särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Samtidigt är självmord vanligare bland män, säger Kyriaki Kosidou, överläkare och biträdande enhetschef vid CES.

Vårdsystemet är inte anpassat till män

Kyriaki Kosidou

Hon menar att det bland män kan anses omanligt och stigmatiserande att söka hjälp.

– Men deras behov är lika stora som kvinnornas. Sedan är inte vårdsystemet anpassat till män, det kanske inte är samtalsterapi de efterfrågar.

Här finns flest kvinnor med diagnoser

Hur många som drabbas skiljer sig också mellan olika kommuner, och olika stadsdelar.

Störst andel fick diagnosen ångest eller depression i Skarpnäck (11,1 procent) och minst i Danderyd (7,4 procent).

När det gäller kvinnor sticker Vallentuna och Hägersten-Liljeholmen ut med 14, 1 procent, Farsta med 13,9 procent – och Skarpnäckskvinnorna med 14,6 procent.

Invandrare söker inte vård

Bland männen ligger Hägersten-Liljeholmen och Skarpnäck högst med 7,2 procent.

– Skillnader kan förklaras med riskfaktorer som fattigdom och livsstilsfaktorer, men också med vårdsökarbeteende. Vi vet att migranter söker mindre vård än deras behov av vård, i alla fall när det gäller primärvård, säger Kyriaki Kosidou.

Äldre syns inte i statistiken

En annan grupp som är ”underdiagnostiserad” är äldre, som ofta får läkemedel utan registrerad diagnos, säger hon.

En kommun med en stor andel äldre, eller många invandrare, kan därför ha få diagnoser, medan det i områden med hög andel infödda svenskar kan vara många som fått vård för ångest och depression.

Vi lever i en miljö med höga krav

Kyriaki Kosidou

Och Stockholm är inte unikt, allt fler söker vård för psykisk ohälsa såväl i Sverige som internationellt.

– Det finns mer tillgång till vård numera, och tröskeln att söka vård blir allt lägre. Och vi lever i dag i en miljö med höga krav, något som kan vara svårt att klara av, säger Kyriaki Kosidou.

Fakta

Så många drabbas där du bor (procent)

<script>” title=”<script>

 

Källa: Folkhälsokollen