Min lokala hjälte

Tjänstemän bor inte i höghus

I 20 år har Ahmad Azizi bott i Storvreten och han har inga planer på att flytta. Han är den ende tjänstemannen i Botkyrkas kommunledning som bor i ett miljonprogramsområde – ett problem tycker han själv.
I 20 år har Ahmad Azizi bott i Storvreten och han har inga planer på att flytta. Han är den ende tjänstemannen i Botkyrkas kommunledning som bor i ett miljonprogramsområde – ett problem tycker han själv.
De som bor i Botkyrkas miljonprogramsområden har svårt att nå makten i kommunen. Av 39 tjänstemän i kommunledningen bor en enda i ett sådant område.

– Jag har fått kämpa hårt för att förstå koderna här, säger Ahmad Azizi, demokratiutvecklare och Storvretenbo.

Konsultföretaget Miklo har undersökt hur vanligt det är att tjänstemän i svenska kommuner bor i miljonprogramsområden. Resultatet är nedslående. Av 1 499 tjänstemän i nio olika kommuner bodde endast 89 i sådana områden. I Botkyrka är det en av 39. Hans namn är Ahmad Azizi och han jobbar som demokratiutvecklare i Botkyrka kommun.

Miklos utgångspunkt är att det är viktigt att ”känna någon på kommunen”.

Dels för att det minskar avståndet till makten, dels för att se att det går att jobba som tjänsteman även när man bor i ett miljonprogramsområde. Ahmad Azizi håller med om bilden.

– Jag träffar ofta folk som inte känner att de har representanter med makt i kommunen. Det är jätteviktigt att man känner att det finns en möjlighet. Om man ser att ”där finns folk som jag” så kämpar man.

Bland politikerna är läget lite bättre – ungefär en tredjedel av kommunfullmäktigeledamöterna bor i miljonprogramsområden – men tjänstemännen är viktiga, menar Carlos Rojas, en av dem på Miklo som gjort undersökningen.

– Tjänstemän är nästan viktigare – det är oftare de som folk har direktkontakt med.

Det finns de som hävdar att var en tjänsteman kommer ifrån inte spelar någon roll – den anställde måste vara professionell och objektiv. Men Carlos Rojas menar att representativiteten ändå är viktig.

– Skulle man tycka att det var okej om ingen tjänsteman i Vimmerby skulle bo i kommunen? Det tror jag inte, säger han.

– Forskning visar att de här personerna ofta blir företrädare för den grupp de tillhör och de engagerar sig ofta för den gruppen.

I undersökningen går mönstret igen – ju högre upp i hierarkin –desto färre blir de boende från miljonprogrammen. Många kommuner i undersökningen talar om att det är svårt att rekrytera från de områdena för att de boende där inte söker utlysta tjänster eller att de saknar rätt kompetens.

Det är bortförklaringar, menar Carlos Rojas.

Enligt Ahmad Azizi måste Botkyrka bli bättre på att bereda plats för personer från miljonprogrammen, se den kompetens människor har trots att den kanske är annorlunda mot den man är van vid – och också låta de människorna stiga i graderna.

– Vi måste ändra kulturen på arbetsplatsen. Nu blir folk misstänksamma och känner att ”vi går inte vidare”. Det har jag själv fått höra.

De som bor i miljonprogramsområden har olika bakgrund, erfarenheter och kompetens. Det är viktigt att ta tillvara dessa erfarenheter i samhällsutvecklingen, menar Ahmad Azizi.

– Och boende i miljonprogramsområden ska känna att de också har folk vid makten och att de representeras.

Vi måste ändra kulturen på arbetsplatsen.Ahmad Azizi, Storvretenbo.

Fakta

Få av tjänstemännen bor i Botkyrka

I Botkyrka bor 55 procent av befolkningen i miljonprogramsområden.

2012, när undersökningen gjordes, jobbade 39 tjänstemän i kommunledningsförvaltningen. 13 av dem bodde i Botkyrka kommun. En enda av dem bodde i ett miljonprogramsområde.

Totalt granskades åtta kommuner och en stadsdelsförvaltning. Av 1 499 anställda bodde 89 tjänstemän i ett miljonprogramsområden.

Källa: Miklo