I år räknar arrangörerna med cirka 19 500 deltagare. Det är den högsta siffran sedan pandemin bröt ut.
– Det är roligt att loppet kommit tillbaka i full kraft, säger Lisa Beskow, marknadschef på Tjejmilen.
Jubileumsåret 2024 har Tjejmilen en annan sträckning. I stället för att, som vanligt, lägga hela sträckan på Djurgården och Gärdet, går en del av årets upplaga genom stan, förbi slottet och Kungsträdgården.
– Det är klart att det är mer komplext, men Marathongruppen har stor erfarenhet av att köra lopp inne i city.
Plötsligt stod männen vid sidan
När den första Tjejmilen arrangerades 1984 var det 2 000 deltagare som ställde sig på startlinjen. Loppet hade stor betydelse för kvinnors möjligheter att delta i motionslopp, säger Lisa Beskow.
– Många kvinnor hade stått vid sidan av olika lopp och hejat på bröder och pappor. Nu var det plötsligt männen som stod på sidan med barnvagnen.
Sedan dess har loppet växt rejält. På 1990-talet nåddes toppnoteringen på 35 000 deltagare, och de senaste åren fram till pandemin låg siffra runt 20 000.
– Det beror inte på att det är färre kvinnor som springer lopp nu än på 90-talet, de är tvärtom fler, men de är utspridda på fler olika lopp. Många av dem är själva barn till de kvinnor som sprang Tjejmilen på 80-talet.
Drar upp statistiken
Ur statistisk synpunkt har de könsspecifika loppen fortfarande stor betydelse, berättar Lisa Beskow.
Förra året var 70 procent av deltagarna kvinnor i de 20 lopp som Marathongruppen arrangerade. Om man inte räknar med Tjejmilen och Vårruset var andelen kvinnor i stället 40 procent.
– Det finns väldigt många anledningar till att arrangera enkönade lopp. För många är Tjejmilen ett instegslopp till att våga prova på det här med löpning. Det är ett snällt lopp med kärlek, värme och en stark gemenskap från elit ända ner till de sista som kommer över mållinjen.
När Tjejmilen startade fick männen ta plats vid sidlinjen, berättar Lisa Beskow.
Tjejmilen
Kommer tjejmilen att finnas i 40 år till?
– Det siktar vi absolut på. Det vore kul att fira 100 år!
