Tomterna såldes för 50 öre

En annons i Aftonbladet 1896.

Sedan fördubblades befolkningen i Rönninge på tio år.

Bakom allt står Wilhelmina af Tibell, Rönninges starka kvinna.

Många vill veta hur det gick till när Rönninge tog vägen från några enstaka gårdar till samhälle. På torsdag drar hembygdsföreningens Bengt Gustafsson en repris av sitt populära föredrag ”Från gårdar till samhälle” med foton.

– Förra gången var det 80 personer i lokalen. Men cirka 30 personer fick inte plats, säger han.

År 1842 tog Wilhelmina af Tibell, 28 år gammal, över Rönninge och Uttringe gårdar sedan hennes mor och bror dött i febersjukdom. Wilhelmina gjorde statare till torpare, sänkte vattennivån i sjöar för att få fram mer odlingsbar mark åt både sig och torparna och såg till att järnvägen drogs genom orten.

– Hon var en filantrop. Hon ville folk väl, berättar Bengt Gustafsson.

Wilhelmina af Tibell testamenterade sina ägor till halvsystrar, torpare, drängar, pigor och Stockholms sjukhem. När hon dog såldes marken, och Rönninges väg mot att bli en ­större ort tog fart på allvar. En annons gick ut i Aftonbladet och Rönninge styckades upp i 151 tomter.

På tio år fördubblade orten sin befolkning till 2 000 personer. Flera handelsträdgårdar grundlades.

Många som flyttade in var snickare eller förmögna som byggde sommarhus. Tomterna i Rönninge kostade vid försäljningen mellan tre och femtio öre kvadratmetern.

Flera förmögna stockholmare som flyttade till Rönninge anlade privata tennisbanor. På 20-talet bildades tennisklubben. Banvallen var läktare.

Bengt Gustafssons föredrag slutar på 50-talet när det första hyreshuset byggs.

Dessförinnan har han hunnit gå igenom otaliga foton och berättat om både nykterhetsrörelsen, frikyrkan, sportklubbarna, affärer, kända personer, livsvillkor och folknöjen som att åka skridskor och tolka på skidor efter häst. Föredraget hålls på torsdag klockan 19 i Villa Skönvik.