30-årigt avtal gör brobygget dyrt för staden

Som ägare av tågbron till Lidingö är det staden som måste betala när den ska byggas ny.
Som ägare av tågbron till Lidingö är det staden som måste betala när den ska byggas ny.
Lidingö fick 5 miljoner för att ta över bron. Nu står staden med notan på halv miljard för att bygga nya tågbron för Lidingöbanan.
Det 30 år gamla avtalet håller staden i en rävsax.
- Vi kan inte avhända oss det, säger Anna Rheyneclaudes Kihlman (M), kommunstyrelsens ordförande.

Någonstans över en halv miljard kronor beräknas slutnotan för den nya dubbelspåriga bron för Lidingöbanan landa på. 60 miljoner kronor för räls, signalsystem och liknande står förvisso landstinget för enligt den överenskommelse mellan Lidingö stad och Stockholms läns landsting som presenterades 17 augusti.

Men trots hjälpen från landstinget blir brobygget en dyr affär för skattebetalarna på Lidingö som nu måste betala hela brobygget.Det beror på ett avtal mellan Stockholms och Lidingö kommuer från 1985. Om inte avtalet – där Lidingö kommun tar över ägarskapet för bron – hade Stockholms kommun sannolikt fått vara med och betala för kalaset.

 I avtalet tar Lidingö kommun, som Lidingö stad då hette, på sig ägarskapet och ansvar för drift, underhåll och förvaltning. Detta delades tidigare med Stockholms kommun. För besväret fick Lidingö 5,4 miljoner kronor.

Som ägare till bron måste nu Lidingö stad därför betala brobygget.

– Vi kan inte avhända oss avtalet, säger Anna Rheyneclaudes Kihlman, (M), kommunstyrelsens ordförande på Lidingö.

Bron byggs huvudsakligen för kollektivtrafik, även om en cykelbana också kommer att gå där. Eftersom landstinget har huvudansvaret för kollektivtrafiken Stockholms län resonerar många att de borde stå för broar, tunnlar och andra anläggningar där kollektivtrafiken ska gå.

Den grundläggande principen är att de som har nytta av en viss satsning är med och finansierar den

Men det stämmer inte menar Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på Statens Väg- och transportinstitut, VTI.

– Den grundläggande principen är att de som har nytta av en viss satsning är med och finansierar den. Men det finns förstås gråzoner i vem som är ansvarig för vad, säger han.

Utan avtalet från 1985  hade striden om vem som skulle betala för nya Lidingöbron i stället stått mellan kommunerna Stockholm och Lidingö.

– Ja, precis. Men nyttoprincipen hade legat till grund där också, säger Jan Eric Nilsson.

Tufft för Lidingö att förhandla om kollektivtrafik

Bakgrund: Lidingö stad ville inte bygga 8000 bostäder – fick inte vara med och förhandla om ny kollektivtrafik.

Satsningar på ny kollektivtrafik är vanligen en förhandlingsfråga mellan kommun, stat och landsting. En kommun vill ha kollektivtrafik och bygger till exempel bostäder som motprestation om stat eller landsting investerar. Detta var grunden i de så kallade Sverigeförhandlingarna.

För Lidingö stad blev förhandlingarna extra tuffa. Staden föll på att man ansåg det vara orimligt att bygga de 8000 bostäder på Lidingö som de statliga förhandlarna krävde för att de skulle satsa på Lidingö.

Nybygget av dubbelspåriga Lidingöbron avgjordes i en separat förhandling.

Fakta

Ska stå klar 2022

Nya bron för Lidingöbanan väntas stå klar 2022.

Bron kommer att ha två tågspår och en cykelbana.

Den kommer att vara högre än den nuvarande bron. Enligt en första uppgift kommer den segelfria höjden att bli sju meter.