ANNONS

Tidens trender påverkar hur platser namnges

Johanna Othén, ortnamnsutredare på Lantmäteriet
Johanna Othén på Lantmäteriet har stenkoll på hur platser namnges.
I hundratals år har platser runt om i Stockholm namngivits.
Förr fick platser ofta ett namn spontant.
I dag är det mer uppstyrt – och det speglar tidsandan.
ANNONS

Människor har alltid kallat olika platser för olika saker. Historiskt har en plats namngetts spontant.

Ett exempel är Själagårdsgatan i Gamla stan som namngavs efter en vårdinrättning för fattiga människor som låg på gatan. Men många hörde fel och trodde att gatan hette Skärgårdsgatan. Under tidigt 1900-tal fanns inga gatuskyltar och det ledde till missförstånd.

– Men när namnberedningen inrättades i Stockholms stad år 1920 så städade man upp och gatan fick tillbaka sitt ursprungsnamn, säger Kristian Rosengren, tjänsteman i Stockholm stads namnberedning.

Namngivningen speglar vår historia

Johanna Othén, Lantmäteriet

Förr i tiden utgick man ofta ifrån att namnet skulle gå att knyta till en specifik plats.

– En majoritet av alla platser har fått sitt namn av dem som levt nära platsen, alltså lokalbefolkningen, säger Johanna Othén, tillförordnad sektionschef och ortnamnsutredare på Lantmäteriet.

Män hyllas ofta än kvinnor

Hur platser namnges följer tidens trender. Fler män än kvinnor har fått en plats uppkallad efter sig.

– Namngivningen speglar vår historia. Det talar därför sitt tydliga språk att fler platser har fått namn efter män för att de lyfts fram i större utsträckning, säger Johanna Othén.

En trend i modern tid har därmed varit att just lyfta kvinnor när en ny plats ska namnges. Ett exempel är ett nybyggt område i södra Stockholm, Lilla Sköndal, där har gatorna namngivits efter kvinnliga konstnärer.

ANNONS

Platsers namn väljs noga

I dag väljs namn mer strukturerat. I större kommuner finns en namnberedning eller en specifik person som arbetar med att ta fram namnförslag som politikerna beslutar om.

Men namnberedare sitter ofta inte med ett blankt blad när de tar fram förslagen.

– Ett område har ofta redan en namnkategori eller följer ett tema, vilket underlättar vårt jobb. Det är väldigt sällsynt att man bryter det mönstret, säger Kristian Rosengren.

Ett undantag från mönstret är ett bostadsområde i Lilla Sköndal i södra Stockholm i närheten av Farsta. Här ansågs området ligga tillräckligt separat från resten av bebyggelse och att man kunde gå emot temat ”personer verksamma inom stora Sköndal” och i stället låta kvinnliga konstnärer ge namn åt gatorna.

Några kvinnliga konstnärer som fått namnge vägar i Lilla Sköndal

Fakta

Så namnges en plats

Sedan 1 juli 2000 är det olagligt att ändra platsnamn om det inte finns starka skäl. ”God ortsnamnssed” ska tillämpas och både parker, torg och gator omfattas.

Platser ska stavas på vedertagen svenska och det är sällan lämpligt att namnge en plats med ett engelskt ord.

En plats bör inte namnges efter en levande person, utan personen ska ha varit död en rimlig tid, gärna 3–5 år, enligt Ortnamnsrådets rekommendation utifrån en FN-resolution.

Platsen bör inte heller ha ett kommersiellt eller stötande namn.

Kommuner bestämmer själva vad de vill ge olika platser för namn.

Invånare kan påverka namngivning genom till exempel medborgarförslag.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Lidingö direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.