”Trodde jag måste prestera för att få kärlek”

– Jag ville så gärna ha mammas kärlek, säger Birgit Holmgren.
– Jag ville så gärna ha mammas kärlek, säger Birgit Holmgren.
Den 15 mars föreläser hon om sin bok Stryk inte mina trosor!
Den 15 mars föreläser hon om sin bok Stryk inte mina trosor!
Idag vid 72-års ålder är hon äntligen tillfreds med sig själv.
Idag vid 72-års ålder är hon äntligen tillfreds med sig själv.
Mamman kunde vara tyst i flera dagar. Och vägrade henne all fysisk kontakt. Pappan var alkoholist. Hotet att tvingas flytta ut på gatan var ständigt närvarande.
Nästa vecka föreläser Björkhagsbon Birgit Holmgren om sin bok i Bergholmstorpet i Skarpnäck.

– Jag ville så gärna ha hennes kärlek, säger 72 åriga Birgit Holmgren när vi träffar henne i hemmet i Björkhagen.

Det är sin mamma hon pratar om. I boken Stryk inte mina trosor! berättar hon om hur hennes liv varit en lång kamp för att bli sedd och älskad för den hon är.

Så var det inte under hennes uppväxt. Med sorg berättar hon hur hennes mamma kunde vara helt tyst i flera dagar i sträck.

– Jag var helt förtvivlad och visste inte vad jag skulle göra åt det. Jag trodde alltid att det var jag som hade gjort något fel, säger hon.

Hennes strategi blev att hålla sig undan så mycket som möjligt. Att vara ute och leka under dagarna och komma hem enbart för att äta och sova.

Och hon minns kylan. Och känslan att alltid vara bortstött.

– Jag blev aldrig kramad som barn och fick aldrig sitta i knät. Jag försökte många gånger, men min mamma bara flyttade sig bort. Och jag fick inte gråta för det var fult. Så jag bestämde mig för att inte göra det, så att hon skulle tycka om mig, säger Birgit.

Pappan hade hon knappt någon kontakt med, trots att de levde under samma tak. Hon beskriver honom som en fyllbult som var svartsjuk på sin egen dotter och aldrig egentligen hade velat ha barn. Hon är också det enda.

Birgit Holmgren är uppvuxen i en tvåa. I ett av rummen bedrev mamman frisersalong och klippte sina kunder. I det andra satt nästa kund och väntade. Och pappan, som var byggjobbare, var periodvis arbetslös och höll sig hemma, så att få något privatliv var svårt.

Hennes barndom var också starkt präglad av familjens ekonomiska problem.

– Vi hade alltid ont om pengar. Och jag var hela tiden rädd för att vi måste flytta ut på gatan. Min mamma sa ofta det. Och som barn tog jag det bokstavligt, säger hon.

Hon var tidigt duktig i skolan. När hon presterade bra fick hon guldstjärnor av sin lärare. Dessa visades sedan upp av mamman när de besökte Birgits mormor och morfar. Och då fick hon pengar.

– Det kändes som att det viktiga var att få guldstjärnor. Jag trodde att jag måste prestera för att få kärlek, säger hon.

Känslolösheten och otryggheten i hemmet har satt djupa spår och har påverkat många beslut i hennes liv. Hon har svårt att känna tillit till andra och har många gånger valt den trygga vägen framför sina drömmar och passionen.

– Jag blev civilekonom så att jag skulle tjäna pengar och slippa bo på gatan. Egentligen ville jag bli journalist, men jag vågade inte det, säger hon.

Detsamma gäller kärleken. I 20-årsåldern träffade hon sin man. Äktenskapet höll i 32 år och de fick två söner.

– Från början var det trevligt, men sen orkade jag inte. Det blev som att driva ett företag. Jag vet inte hur det är att uppleva den stora kärleken. Kanske borde jag aldrig har gift mig. Men då hade jag ju inte haft mina pojkar och det vill jag förstås, säger hon.

Idag, när hon är frånskild, har skrivit sin första bok och bedriver berättarkaféer i Skarpnäcks folkhögskola, är hon för första gången tillfreds.

Berättarkaféerna, som är lite som forna tiders samling runt lägerelden, där vem som helst får prata om vad den vill i tio minuter, tror hon fyller en viktig funktion både för henne och andra. Liksom hennes föreläsningar om boken.

– Jag har fått väldigt mycket reaktioner från människor som har kommit och lyssnat. De känner igen sig och vill starta samtalsgrupper och jämföra med sina egna liv, säger hon.

Fakta

Här kan du höra Birgit Holmgren

Den 15 mars kl 19 föreläser Birgit Holmgren om sin bok Stryk inte mina trosor! i Bergholmstorpet i Skarpnäck.

Den 15 maj kl 18 håller hon i Berättarkaféet i Skarpnäcks folkhögskola.