Det råmar från ladugården där de nyfödda kalvarna håller till på Lovö prästgård. På gården driver Elin Rydström och hennes man en ekologisk mjölkgård sedan fem år. I en bransch som ofta möter utmaningar har det varit en extra tuff start på 2022.
Elin Rydström poängterar att när det gäller ordet kris är det inte lantbrukarnas att använda, utan människorna som drabbas av kriget i Ukraina. Men läget är påfrestande med extra dyra omkostnader.
– Vi arbetar ännu mer intensivt med att få ned förbrukningen av el och drivmedel ett år som detta när allt från el, foder och drivmedel stiger kraftigt i pris, säger hon.
Hållbarhet viktigt
Gården är just nu inne på det hon beskriver som sitt dyraste elår under de år hon varit verksam. Det kräver snabba åtgärder.
– Vi ser över alla rutiner och byter till LED-lampor i ladugården. Men det krävs ännu mer. El är allt från belysning till maskiner, mjölkning, kylning och utfodring.
Läget gör att hon ser extra stor vikt av att tänka långsiktigt och hållbart.
– Det är ju även viktigt ur ett miljö- och klimatperspektiv. Lantbruket drabbas mer av enorm torka, översvämningar och andra extremväder som blir vanligare och är en del av klimatkrisen.
Elin Rydström lyfter att kriget i Ukraina får konsekvenser för ukrainska bönder och de områden de exporterar mat till. Även här på hemmaplan ser hon en osäker framtid för många lantbrukare.
– Våren innebär en ny odlingssäsong och det enda vi vet säkert är att vi har högre kostnader. Vi investerar i början av säsongen och när vi säljer får vi pengar tillbaka. I år är det ett större risktagande. Om det också skulle bli en dålig skörd i år kommer våra kostnader öka så mycket att det blir svårt att se hur vi ska klara det, säger hon.
Dieselpriset slår hårt
Jonas Andersson, lantbruksansvarig på Wiggeby jordbruk på Färingsö, delar bilden av tuffa tider. På gården med konventionellt lantbruk har de bland annat växt- och spannmålsodling och säljer hästfoder.
För gården har de höga dieselpriserna slagit hårt.
– Det har legat över fem till sex kronor litern i extrakostnader. Vi gör av med 300 kubik diesel på ett år, det blir 1,5 miljoner kronor extra, säger han.
Med höga omkostnader kommer stora risker.
– Att sia är inte jättelätt. Vi vet inget om hur länge kriget håller på, det blir en chansning.
På norra Munsö har Adam Gierttas släkt drivit Bona gård sedan 1700-talet. Han driver konventionellt lantbruk med bland annat får, kor och odlar spannmål.
Han tror att många i branschen möter en tuff framtid.
– Det är en generell oro som alla känner i samhället kring var det barkar med priser och trygghet över huvud taget.
https://www.mitti.se/nyheter/stor-oro-bland-lantbrukare-ser-oviss-framtid/repvdh!JSNioIhZhAwjNA1qMdUQ/
Behöver tänka nytt
Adam Giertta ser att det många behöver tänka nytt ,för att hitta intäkter från sidoverksamheter när kostnaderna ökat. Bland annat planerar han att öppna ett grönsaksstånd vid Munsö färjeläge i sommar.
– Vi måste jobba närmare kunden. När det gäller spannmål kan vi exempelvis göra mjöl och baka bröd. Många har startat gårdsbutik till följd av pandemin. Gårdsbutiker har gått strålande bra. I det lilla kan vi satsa på trädgårdsodling och komma i gång med att sälja frukt och bär. På spannmålssidan tittar vi på att försöka minska gödningen för att maximera effekten.
Trots tuffa tider ser han ljusglimtar i tillvaron.
– Vi ger inte upp. Det går hela tiden upp och ner och vi har kniven mot strupen. Det ingår i verksamheten. När det gäller värdet på vår mark har det stuckit iväg in absurdum. Men det går inte att leva på, säger han.
Adam Giertta lyfter även att lantbrukarnas situation får allt mer uppmärksamhet.
– Det positiva är att helt plötsligt är lantbruket på löpsedeln. Även politiker har börjat inse värdet av det svenska lantbruket.