Nya fynd vid Tunaborgen när amatörer grävt ut

Utgrävningen vid borgen i Österskär.
Ann-Mari Hållan Stenholm från Arkeologerna visar upp den lilla klädpaljetten.
I dag avslutas sommarens arkeologiska utgrävning vid Tunaborgen i Österåker. Utgrävningarna har bedrivits som en kurs för amatörarkeologer och lett till nya fynd som berättar hur livet såg ut i Biskopstuna för 800 år sedan.

– Vi vet inte så mycket om hur området runt borgen sett ut, men här har det sannolikt stått ett bostadshus där man ätit fisk, säger platsledaren Ann-Mari Hållan Stenholm och pekar.

– Kärnborgen användes som försvar och bostad för ärkebiskopen, men det måste även ha funnits kokhus, förråd, fähus, stall och bostäder för manskap.

Här och var i det uppgrävda schaktet en bit från borgen arbetar kursdeltagare med att sikta uppgrävd jord för att inte gå miste om fynd.

Utgrävningen vid borgen i Österskär.

Syftet med utgrävningen har varit att ta reda på mer om livet i borgområdet.

Bland det som hittats under de tre veckor utgrävningarna pågått är en hästskosöm, beslag från bälten och en pytteliten paljett i kopparlegering, sannolikt från en finare kvinnodräkt.

– Det är jättespännande, säger kursdeltagaren Monika Elfström som tidigare arbetat professionellt som arkeolog.

– Vi vet inte hur stort borgområdet var, men vi har letat efter en mur längst bort som synts med georadarprospektering.

Utgrävningen vid borgen i Österskär.

En paljett från en kvinnodräkt skvallrar om att fint folk vistades på Biskopstuna.

Utgrävningen har skett som ett samarbete mellan Österåkers kommun, Österåkers hembygds- och fornminnesförening och Statens historiska museers avdelning Arkeologerna. Syftet har varit forskning och att hålla kurs för amatörarkeologer. Dessutom har man haft visningar för allmänheten.

– Jag kan tänka mig att det blir någon typ av utställning när allt är klart och så kommer vi att skriva en rapport, säger Ann-Mari Hållan Stenholm.

Fakta

Tunaborgen/Biskopstuna

Borgen Bisksopstuna är först omnämnd som befästning 1291, men kan vara äldre än så möjligen från 1100-talet.

Borgen uppfördes av ärkebiskopen i Uppsala som skydd vid infarten till den dåtida sjöleden mot Uppsala, Långhundraleden.

Borgen har undersökts och grävts ut vid flera tillfällen, första gången 1921, men det är först på senare  tid man börjat intressera sig på allvar för området runt borgen.

Ruinen visar att borgen haft åtminstone två våningar, sannolikt fler.

Källa: Wiki/ÖHF